Mellan kritik och konstruktion - Om Jörgen Johansens anarkism och pacifism
Föreläsare: David Karlsson, idéhistoriker, bokförläggare, kulturarbetare och författare.
I Svanviks skola, Orust, den 30 november 2019 i samband med att Jörgen Johansen tilldelas Fredsrörelsen på Orusts Fredspris i enlighet med Alfred Nobels testamente.
Föreläsningsbilder finns här i pdf-format
David Karlsson:
Jörgen Johansen och Stellan Vinthagen intervjuade Gene Sharp i Boston den 20 februari 2009. Där sa de: ”Under sina sista levnadsår uttalade sig Gandhi i en slags utvärdering av rörelsen och sa att den innehöll för mycket metod och för litet av ett ”konstruktivt program”.
Vilket är då Jörgen Johansens konstruktiva program?
Det innehåller skoningslös och humoristisk kritik och står för ett förmodernt norskt småbrukarideal.
Jag ska här presentera Jörgen Johansen – individen och gemenskapen – samt ge synpunkter på hans konstruktiva program.
Vad är Jörgen Johansen? En renässansmänniska? Han arbetar i breda fält, sysslar med många saker. Så här skrev Jakob Buckhardt (1818-1897) om renässansmänniskan. Hon präglas av: ”… individualism, stark personlighetskänsla, verklighetssinne, kritiskt sinne, frigjordhet från auktoriteter, frånvaro av religiös känsla, hejdlös egoism.” Det sistnämnda stämmer inte på Jörgen.
Eller enligt Michael Nordberg
”En luftig, fritt svävande frihandskonstruktion som fullständigt förlorat kontakten med alla kända realiteter.”
Eller är han kanske ett helt universitet? Mångsidig. Ett helt lärosäte.
Där finns en juridisk institution med domstolserfarenhet. Jörgen har sett systemet inifrån. Han har vardagserfarenhet. Jag tänker på när han som mitt juridiska ombud skrev brev till jobbarna som fuskat med en plåtförstärkning i fönsterkarmen så att det regnade in. De reparerade omedelbart – utanför ordinarie arbetstid. Rättsfilosofi finns också på det här universitetet och då tänker jag på Jörgens fängelsetid.
Det finns också en ekonomisk institution på universitetet. Jörgen har eget företag och skattejuridik är ett ämne, vardaglig skattejuridik. Han deklarerade inte under sju års tid jobb som snickare och skatteskulden växte. Efter sju år gick Jörgen till Skatteverket och löste problemet!
Redovisning. Jörgen hjälper folk att deklarera från kvitton och kassapåsar. Han undervisar i projektledning och organisationsteori. Han har förhandlingserfarenhet som facklig förhandlare med arbetsgivare – är syndikalist. Handelshögskolan på detta universitet är stark.
I journalisthögskolan är Jörgen redaktör och skribent på svenska, norska och engelska. Han är också bokförläggare – och mediestrateg och mediekritiker. SVT skulle göra en dokumentärfilm men Jörgen blev osams om journalistikens roll, så det blev ingen intervju!
Den historiska fakulteten. Jörgen har ett historiskt perspektiv och försöker förstå processer globalt historiskt. Han har gjort en konkret fallstudie av vapenvägraren vid förra sekelskiftet Rickard Almskoug.
Filosofi. Här har han specialiserat sig på tre tunga, norska filosofer: Arne Naess, Sigmund Kvaløy och Peter Wessel Zapffe. Han har visat på starka band mellan friluftsliv och filosofi, har klättrat i fjäll… Jörgen präglas av logisk redlighet och pragmatism. Liksom Sokrates har han valt dialogen som metod och går till botten med frågorna skoningslöst och ifrågasättande.
Det finns också en medicinsk fakultet. Den är präglad av Jörgens hypokondri, är skeptisk mot läkarkåren och kritisk mot det medicinindustriella komplexet. Självtilliten är stark.
Den teologiska institutionen. En utomstående värderare skulle ha en del synpunkter på den här institutionen. Jörgen är ”religiöst omusikalisk”. Han har en reduktionistisk religionskritik och institutionen saknar hermeneutik (tolkningslära).
Jörgen medverkade i Kristna fredsrörelsens antologi ”Jesus och ickevåld” (2006). Hans kapitel hette ”Rebellen från Nazaret. Jörgen skriver här om Bibeln: ”Men denna bok, som egentligen är en artikelsamling, och som ligger till grund för mycket av den kristna tron, är verkligen en besynnerlig bok.” och vidare: ”Med så många författare som behandlar samma tema så borde det såklart ha gjorts ett ordentligt redigeringsarbete. Men det verkar helt saknas.” ”Jag tvivlar starkt på att något vanligt förlag idag hade givit ut den utan kraftig redigering.” ”Författarnas olika meningar om vad Jesus egentligen sa och gjorde spretar så till den grad att konklusionen måste bli att antingen var han schizofren eller så har författarna varit osedvanligt slarviga med granskningen av sina källor.” ”En ickevåldslig filosofi i den här mannens historia har jag inte kunnat hitta. De råd och riktlinjer som ges i praktiska situationer är så spretande och inkonsekventa att varje försök att formulera normer eller filosofiska lärosatser verkar omöjligt.”
Här måste jag (David Karlsson) tillägga att den här analysen inte är helt up-to-date med senare bibelforskning. På 1840-talet satte textkritisk historisk bibelforskning igång. Den tycks inte ha trängt igenom i det här universitetet.
Konstnärlig fakultet. Jörgen är musikaliskt omusikalisk och danskonsten är outvecklad. Det saknas en del puzzelbitar för att universitetet ska bli komplett. Bildkonsten är inte helt borta på institutionen. Det finns en teckning av Sigmund Kvaløy från tidiga 1960-talet. Estetiken har därmed en växande roll på det här universitetet.
Jörgen har inrättat sitt hem med en hög grad av självförsörjning. Där finns en trädgårdsdamm med inplanterade japanska guldfiskar och en välvd bro. Jörgen har dock ett problem som praktisk utilitarist. Är detta nyttigt? ”Varför gör jag detta?” ”Får jag egentligen göra detta?” Så kom den tyska estetiken med Immanuel Kant. ”Intresselöst skådande”.
Litteraturkunskap. Här är Jens Bjørnebo central för studierna.
Fredsforskningen är en viktig disciplin på detta universitet. Den har en egen profil och är kritisk mot den etablerade fredsforskningen som Jörgen menar är nekrofil genom att den räknar lik och är fokuserad på krig. Han säger: “Att definiera krig som en form av konflikt är olyckligt på flera vis. Att använda beteckningen krig är bl.a. ett sätt att påverka vissa konflikters utfall. Krig är ett medel. Fred är däremot ett mål. Att definiera krig som en form av konflikt är att medverka till att dölja konfliktens orsaker. När medlet krig beskrivs som en oskiljaktig del av storskaliga väpnade konflikter reduceras möjligheterna att se alternativa medel. Detta fokus på krig har fört med sig att konsekvenserna av detta medel har fått en oproportionerligt stor plats i forskningen”.
Främst finns i hans universitet yrkeshögskola och hantverksutbildning, som ligger i botten av alla discipliner. Jörgen är snickare, skogsarbetare och mjölnare. Här har han stöd av Thomas Polesie som säger: ”Det är bra att bygga – då tror barnen att det finns en framtid.”
Teori & metod måste varje universitet ägna sig åt. Alla universitet brukar hänvisa till Foucault som maktanalytiker. Men har Jörgen koll på Foucault? Jörgens metod är inte teoridriven. Den testar inte teorier. Kunskapsidealet är empiri utifrån enkla, otvetydiga faktauppgifter.
Han tänker runt empiriska fakta såsom 10 000 norska kronor i Norges oljefond och Vad kommer Trump att betyda? Kommer han att dömas åtminstone på delstatlig nivå eller hamna i fängelse? Kommer han då att ha rätt till livvaktsskydd samtidigt? Den typen av reflektionsnivå pågår i universitetet hela tiden.
Reflexiv empirism och Bildning, både folkbildning och självbildning, gäller. Det är väldigt oklart vilken formell utbildning pristagaren har trots att han har föreläst på antagligen hundratals universitet. Är han en Public intellectual? Autodidakt?
Här jämför jag (David Karlsson) Jörgen med Jan Myrdal som sitter i sitt bibliotek i Varberg. Han har inte heller akademiska meriter. Han hyllar upplysningsidealet, är helt ateoretisk, går till källorna och referenserna men aldrig till Foucault, och han bygger meccano. Det senare gör inte Jörgen för det är inte nyttigt. I stället underhåller han motorsågar och har ett hus för det.
Individen & gemenskapen
Låt oss försöka förstå fenomenet Jörgen Johansen, vår fredspristagare! Han är norsk av födsel men inte av övertygelse. Norge har bombat i Libyen. Här får vi se en bild på Fredrikstens fästning i Halden där Jörgen lekte som barn. Hans far satt här under Andra Världskriget. Detta är också Norge. Kontexten spelar roll för Jörgen. Man kan ta Jörgen ut ur Norge men ej Norge ut ur Jörgen.
Vilket är då Jörgens ”konstruktiva program”?
Vi får se ett par bilder ur ”Sagan om ringen” och får veta att Jörgens jordkällare i Sparsnäs ser ut som där.
Så tillbaka till Sigmund Kvalöy. Många av problemen går inte att lösa i Sparsnäs. De är globala och handlar om grundläggande värderingsfrågor. Sverige är ett extremt land. Här har man en stark tro på staten samtidigt som man är individualistisk. Vi får se ett koordinatsystem där världens länder är inprickade på en horisontell axel för värderingen överlevnad vs självuttryck (survival vs self expression values) och den vertikala axeln traditionella värderingar vs sekulära. Sverige, Norge och Danmark hamnar här högt upp till höger dvs befolkningen är individualistisk OCH har sekulära värderingar inom ett protestantiskt fält. Längst ned till vänster hamnar afrikanska och islamska stater. Kanske kan man kalla det ”statsindividualism”. Sveriges behov av individualism är beroende av staten.
Synpunkter på Jörgens konstruktiva program
-
Föreställningen om staten är baserad på 1800-talsanarkismen. Det är före demokratin och välfärdsstaten. Det saknas en statsvetenskaplig institution på det här universitetet.
-
Sharps metod är kontextlös, en social ingenjörskonst. Den har ett kulturellt underskott.
Jörgen, du låtsas att du inte är norrman men du är urnorsk! Du är också en världsmedborgare.
Jörgen: Vad är det för universellt i ickevåldskampen? Många hävdar att det saknas kulturellt perspektiv. Min fru skrev en avhandling om humor. Hon intervjuade mig. ”Utan mitt humoristiska sinnelag hade jag begått självmord för länge sedan.”
Därefter fick vi njuta till musik av Dan Fägerquist.
Vid pennan Karin Utas Carlsson
Upp
|
