Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

ROMER – ETT FREDLIGT FOLK



Referat av föreläsning i Kulturhuset Kajutan, Henån, Orust, den 3 nov. 2016



Talare: Fred Taikon, ordförande i kulturföreningen Romani Glinda och Ingrid Schiöler, sakkunnig i romska frågor och”hedersrom”

Inledningsvis rekommenderas några böcker: Irka Cederberg: Född fördömd – romerna – ett europeiskt dilemma (Leopard förlag), tillgänglig på nätet Köljing, Cecilia och Hultqvist, Sofia: Vi är romer (2014). Bok som presenterar utställningen med samma namn (många bilder) med tillägg. Tidningen: É Romani Glinda, utges av föreningen Romani Glinda.

Fred börjar: Jag är född 1945 och döptes den 9 maj, då fredsavtalet med Tyskland skrevs. Min gudförälder bröt med traditionen och sa: ”Den här pojken ska heta Fred”/alltså fred.

Det finns 12 till 15 miljoner romer i Europa, 25 miljoner i hela världen. Man vet inte så noga för etnisk registrering får inte göras. Skånepolisen bröt mot förbudet, vilket Fred åtalade och fick rätt.

Det finns olika romska folk med olika språk – ett 60-tal varieteter av språk. På fråga hur de förstår varandra svarar han: "Vi har en flicka här ifrån Bulgarien. Jag är svensk rom. Jag kan tala med henne". Och han gör det..

Romerna har inte startat krig men har i flera krig blivit tvingade till att gå ut som soldater, oftast i trossen.

Romerna lämnade Indien för c:a 1200 år sedan. Det finns olika teorier varför de bröt upp. Då den islamiske fältherren Mahmud från Ghazni invaderade Sind och Punjab tvang han en hinduisk armé att retirera genom Afghanistan västerut genom Iran ända till Anatolien i Turkiet. En del av romerna i trossen tycks i grupp ha fortsatt västerut in i Europa, där de p g a sin skicklighet i flera yrken gjordes till slavar. I Rumänien har romerna varit förslavade i 400 år. Slaveriet förbjöds på 1860-talet. Romerna firar i juni befrielsen från slaveriet, men en del romer kallar sig slavar än idag. Detta att inte kunna kriga, att inte ta till vapen, har med makt att göra. Romer som slavar och soldater kommenderades till olika uppgifter.

På 1700-talet tog den österrikiske kejsaren till sig romerna som smeder och hantverkare av olika slag. Man förde ej krig på vintern. Romernas läger (romerna var ännu nomadiserande) var fredade under kejsarens beskydd och var i krigstid som hantverkare med i trossen.



Romer och Resande har haft kontakt med Sverige från 1500-talet. När Sverige befäste erövringen av Finland rekryterades de där som soldater. Fred visar en bild över romernas spridning i Europa (symboliserad av hjulet som finns i deras flagga). Den största gruppen romer finns i Turkiet, Rumänien och övriga balkanstater, Spanien, Frankrike, England och europeiska Ryssland. I Rumänien är de c:a 3 miljoner av sammanlagt 20 miljoner invånare. Antalet i Norden är litet, men av de nordiska länderna har Sverige flest.



Romerna började invandra till Sveriges dåvarande besittning Finland på 1500-talet. De ”förpassades” alltså till den östra delen. De som kallas för ”svenska romer” kom i slutet av 1800-talet. De utgör fem olika grupper. Romernas klädedräkt anpassas i Sverige efter modet, men i Finland har de en speciell dräkt.



Ingrid berättar: Deras kjol består av minst tre lager tyg och däremellan foder. Vikten är mellan 7 och 10 kg. Det var varmt och ändamålsenligt för livet på kuskbocken. Man kunde svepa in barnet i kjolen. Förr var tyget av vadmal och i nederkanten dekorerad med sammet. I bakpartiet är det mycket rynkor. Höftpartiet är brokad, numera med paljetter och pärlbroderier. Kjolen är hopsydd i ett stycke utan fickor. Fram till -80-talet fanns ett förkläde men det används inte längre. Romska kvinnor har blivit beskyllda för att snatta och gömma saker i kjolarna. Men detta är praktiskt omöjligt. Dessutom skulle en rom aldrig äta mat som varit stoppad innanför kjolen och skulle ses som oren..

1965 demonstrerade man i Sverige när 47 franska romer utvisades. Katarina Taikon ledde kampen att förbättra situationen för romer. Trots kontakter med statsministern Olof Palme lyckades hon inte förhindra utvisningen. Detta var en stor besvikelse (se filmen Taikon).

I slutet 1960-talet kom utomnordiska romer hit från Polen och Östeuropa som arbetskraft.

Under början av -70-talet valde man ut romer från flyktingläger i Europa på ”humanitära grunder” för att tas emot som kvotflyktingar i Sverige. Detta är unikt. Planen var att de skulle integreras här. Det har gått bra för de romer som kom på det sättet. De fick ett värdigt mottagande och fick bevara sin kulturella identitet. Då fanns pengar och välvilja. Idag ökar antiziganismen.

1992 kom nya romer från Jugoslavien: Av asylsökande bosniska flyktingar från kriget var 10-15% romer. Tolkarna rådde dem säga att de var muslimer för att lättare få stanna. Än i dag kommer romer, oftast från Kosovo, men de får vanligen ej asyl och skickas tillbaka. Det finns nu c:a 40 000 romer i Kosovo. De behandlas ofta förfärligt: blir torterade, våldtagna, får skuld för allt möjligt. Människor berättar ej gärna sådant, vilket minskar möjligheten till asyl.. Romer återsänds även från Tyskland och andra länder. De flydde för livet men kom ändå i kläm, beskyllda för spioneri, eller för att föra med sig pesten. Nyanlända romer demonstrerade nyligen utanför riksdagshuset. Många är gömda. De väntar på att efter preskriptionstidens fyra år förnya sin asylansökan.

När romer skulle tilldelas minoritetsstatus år 2000 uppskattades antal från Balkan till 50 000. Svenska gruppen skattades till 30 000, och finska gruppen till 6000 personer. *D*etta sedan alltfler trätt fram och identifierat sig. Den första noteringen om resandefolket är år 1512 i Stockholms stads tänkebok. Dessa är inkluderade i den romska gruppen, tidigare kallade zigenare.



Fred: Romerna i Sverige högtidlighåller ”Förintelsens dag”den 27 januari till minnet av att romerna i Auschwitz befriats av den ryska armén den dagen 1945.

Under en kongress i London den 8 april 1971 utropade sig det romska folket till en nation med en flagga. Man ville själv bestämma vad man skulle kalla sig för. Det blev romer. I singularis ”rom” för man och ”romni” för kvinna. Fråga: "Romsa?" Betyder "Är du rom?"

I London fastställdes också den romska flaggan. Den är grön (symboliserar jorden) och blå (himlen) med ett rött hjul i mitten. Den påminner om den indiska, som dock är orange i stället för blå och har ett vitt fält i mitten under hjulet. Freds tolkning av hjulet: Romerna har spridits ut över världen (som ekrarna) och samlats i navet vid Londonkonferensen 1971.

Man har också en nationalsång. Den handlar om den långa vandringen och mötet med ond bråd, död. Melodin ska inte rockas upp! Det är en allvarlig, svår berättelse. "Jag gick och gick i många länder och mötte många glada romer. Men vi råkade ut för mörka makter".

Världskongresser hålls med tio års mellanrum och har hållits två gånger i Indien, den ena gången 1976. Indira och sonen Rajiv Gandhi bjöd in. Ingrid åt lunch med dem. Indira Gandhi var förkämpe för romerna. Hon har talat om oss som ”Indiens förlorade barn”. Romer erbjöds flytta till Indien och bosätta sig där. Ingen blev dock lockad av att flytta, kanske på grund av klimatet. Det språk som talas i Punjab har likheter med romani chib. Exempelvis är räkneorden liknande.

Den Internationella romerdagen firas den 8 april alltsedan Kongressen i London 1971. Myndigheter, inte bara romer inbjuds. Tolk kan erhållas. I Göteborg hissas den romska flaggan på egna stänger den 8 april varje år. Romernas fortfarande utsatta situation lyfts. Politiska partier bjuds in för att tillfrågas om satsningar på romerna.

Rom är en benämning som romerna själva har satt. Namnet kom redan när man lämnade Indien. Det finns olika berättelser om romernas härkomst. En sådan är att de kom ifrån Egypten, därav det engelska namnet ”gypsy”. Den negativa synen på gypsies visas av talesättet: "You were gypsied!" (Du blev lurad!) Uttrycket används aningslöst utan tanke på ursprunget. Även det ordet, liksom ”z-ordet” upplevs nu som förnedrande. "Tatras" är namnet på romer från Tjeckien, därav beteckningen "tattare".

Antiziganismen förstärks av negativa uttryck. Barnen präglas. Man talar illa om romer för att man inte känner dem. Så t ex känner man inte till deras stora renlighetskrav. De är utmärkta arbetare.”Ge romer en möjlighet att jobba om ni kan!” Jula i Skara anställde rumänska romer en månad var, och en pastor organiserade utbyte med nya. Resultatet var lysande.



Ingrid stödjer en organisation i Rumänien, stiftelsen ”Människa till människa” som arbetar med romerna på plats. Frågan ”Vad kan vi göra själva för att slippa åka och tigga?” hanteras och projekt startas. Romerna bor i så fattiga byar, i hyddor eller små stugor. Tak som läcker. Det saknas både dörr och fönster ibland. (Vi får se bilder). Ingrid har blivit väldigt berörd En by har startat fritidshem med mat och läxhjälp för alla barn. Kravet är att barnen ska gå i skolan. Först var föräldrarna negativa därför att barnen behövdes hemma för att hjälpa till och passa småsyskon och för att samla material att sälja. Nu går det bättre. Mammorna har också börjat läsa och skriva. En liten läkarstation om 5x5 m har byggts. En läkare kommer dit en dag i veckan. Det är en äldre, mycket sympatisk kvinna som behandlar folket väl. I sjukhusen i Rumänien blir romerna ofta negativt bemötta.

Språket romani chib är det ursprungliga språket och har ett 60-tal olika varieteter. I Sverige finns c:a 13. Chib betyder ”tunga”, Det skrivs egentligen som ”s” med krok över. Språkrådet är en myndighet med säte i Uppsala. Sedan 1986 har man ett gemensamt alfabet och man bytte namnet från romani chib till ”romska”, i likhet med ”svenska”, ”engelska” och andra språk.

Vi får se en karta över språkutbredningen i Europa: I Kale talas i Spanien (I för Iberiska Kale) och i Finland, F Kale. Kale betyder svart. I Finland talar man om mustalainen, svartlänningar. I Frankrike talar man Manush, i västra Tyskland Sinti (av Sind i Indien) och i östra Europa Roma.

I Sverige är romerna som nämnts sedan år 2000 en erkänd nationell minoritet med särskilda rättigheter. Också Resande ingår i den romska gruppen.

I Norge skiljer man mellan Resande och Romer. De förra är en större grupp. Grupperna har kommit under litet olika tider och även familjekulturen skiljer sig litet åt. I Norge används fortfarande orden ”zigenare” och ”tati”. Kanske, säger Fred, är det så att man vill återupprätta orden.

Den allra största dialekten är Arli, från Balkan. Det finns närbesläktade palestinska romer , som där kallas ”domer”. ”Lom” är ett snarlikt språk i Armenien/Kaukasus.

Fråga: Eftersom det finns olika varieteter av romani chib, vilken används när barnen ska få undervisning i hemspråk (som de har rätt till)? Fred svarar att det är visserligen barnets språk men det är svårt att upprätthålla eftersom det är brist på hemspråkslärare. Det finns också varieteter man inte förstår. Tidigare har lärarbehörighet krävts, och då var det rent omöjligt. Nu har Skolverket ändrat sig och säger att för ”vardagstal”, som det här handlar om, är det okej med hemspråkslärare utan lärarbehörighet.



Paus.

Kommissionen mot antiziganism tillkom i direkt anslutning till att regeringens vitbok ”Den mörka och okända historien: vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under1900-talet” som presenterades i mars 2014. Kommissionen fick i uppdrag att ta fram en kortversion av vitboken. Denna skulle spridas i skolor och i samhället i övrigt. Thomas Hammarberg var ordförande i kommissionen och Heidi Pikkaraninen huvudsekreterare. Kommissionens betänkande lades fram i juni 2016: ”Antiziganismen i Sverige: Om övergreppen och kränkningarna av romer under 1900-talet och idag.”, som också är namnet på kortversionen, som sprids gratis. Där hänvisas till webbplatsen ”motantiziganismen.se” vilken dock är nedlagd, men man hittar material i arkivfunktionen i www.minoritet.se/user/motantiziganism. Där kan såväl kortversionen som vitboken laddas ned.

Erni; Vi talar om romerna som ett fredligt folk. Varför är det fredligt? Är det för att detta folk inte har eget land, är bofasta, bygger staket, börjar bråka med varandra? Ägande och makt?

Fred: Vi har inget territoriellt område som vi vill beskydda. ”Skulle du vilja ha ett eget land?” säger folk. Jag svarar : ”Vem skulle vi köra ut då?” De som lämnar ett land vill gärna återvända när det är möjligt. Vi är nöjda att bo i de länder där vi är födda om det bara vore bättre förhållanden. Av Sveriges 3 miljoner invånare flyttade under andra delen av 1800-talet 1,3 miljoner till Amerika. Detta sagt som en jämförelse.

Ingrid S: Det var en ny romsk kongress i Indien 1983. Delegationer från olika länder var där. Då diskuterade man ett eget land, ”Kalistan” , nära Rajastan.

Vi får ett exempel på negativ publicitet som uppmärksammades: En artikelserie i Expressen gav en negativ bild av romer, som både boende i kloakerna och sysslande med droghandel. Man ska inte förneka att det finns getton i Bukarest och i Bulgarien. Här påminns vi om Katarina Taikons Katitziböcker och om filmen Taikon: Romerna visste inte hur de skulle bete sig när de kom in i lägenheterna i hyreshusen. Man måste lära sig det sättet att leva. Det går inte genast. Det är samma sak för folket i Rumänien och Bulgarien. Det finns också rika romer, precis som i andra folk. I Rumänien är det stora klyftor.

Ingrid S: I Sverige blev det lag 1842 att alla barn skulle gå i skolan MEN romska barn var undantagna.

Fred: Min farfar Johan Taikon skrev till kungen och olika biskopar på 50-talet för att man skulle skicka lärare till lägren. Han talade om vilka platser de fanns på, och det upprättades sommarskolor, tältskolor.

I Nordisk familjebok beskrivs romerna som ”lata” och ”tjuvaktiga”. Betänk vilken prestation det är att tigga i 12-15 timmar utanför en affär. Romerna bedrev turnerande tivoliverksamhet, förtennade kopparkittlar, där rent tenn användes. Så slapp t ex soldaterna bli blyförgiftade. Romerna hade en arbetsbok (ex. från 1910). Det var en rekommendationsbok där de beskrevs både vad det gäller arbetsinsats och uppförande.: ”uppfört sig väl”. Vad hade man för tankar om romerna? De turnerade sommar som vinter och man sökte arbete. Vem skulle inte vilja bo i en varm lägenhet med rinnande varmt och kallt vatten?

Ingrid S: det är fantastiskt att få tak över huvudet. I Göteborg byggdes bostäder för romska familjer så att de 1970 kunde flytta in från sina tält i en grusgrop i Torslanda. Historien upprepar sig. De som nu kommer har inte hus och inte tillgång till vatten. I Balkan hämtar de vatten och ved från skogen.

Efter år 2000 med lagen om nationella minoriteter i Sverige, fanns det från 2001 ett Romaråd. Det var ett rådgivande organ till regeringen. Mona Sahlin ledde det. Delegationen för romska frågor tog över från 2004 till 2007 med Maria Leissner som ordförande. 2016 skrev Kommissionen mot antiziganism en vitbok, som ovan nämnts. Vi hade velat ha en vitbok MED försoningsprocess men så blev det inte. Någon form av tydligare ursäkt borde man ha åstadkommit, en sanningskommission. Det har aboriginerna i Australien fått, likaså ursprungsbefolkningen i Kanada. Samerna har ett sameting. Inte heller de har fått en sanningskommission, som de kräver.

Vitboken, som ändå gjordes, är för tjock för spridning . Den tunnare versionen är gratis och har tryckts i 100 000-tals exemplar till skolorna (se ovan). Till den finns en lärarhandledning. Det finns två beskrivande rapporter av situationen för romer, bl a i Göteborg och i Malmö. Litet pengar har givits för sociala brobyggare i vissa städer (skola, samhälle). Det finns utbildning halvtid på Södertörns högskola för sådana. De ska föra romernas talan. Det handlar också om att komma in i arbetslivet, vilket har lyckats för de som kom på -60-talet till Göteborg.



Diskrimineringsombudsmannen fick ett regeringsuppdrag att i projektform (2002-2003) skriva en rapport och ge förslag till åtgärder att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer. Projektet leddes av Lars Lindgren. Romerna själva kom till tals, bl a Fred Taikon. Rapporten ”Diskriminering av Romer i Sverige” lades fram 2004. (Kan hittas på Google och kan laddas ner.) Denna slog ner som en bomb. DO tillsatte en romsk utredning som tog emot romska anmälningar om diskriminering. Tidigare hade det nästan inte kommit in några anmälningar. Romerna hade gått mycket litet i skola och blanketterna fanns hos polisen, som man var rädd för. Nu gavs utbildning till romer, och man har fått information om en mängd öppen och dold diskriminering inom nästan alla områden. Skadeståndet höjdes från 3000 kr till 50 000 för privatpersoners diskriminering.

Anmälan om etnisk diskriminering då skånepolisen registrerade romer ledde till tingsrätts- domen att det handlar om etnisk diskriminering och att registret måste tas bort. Skadeståndsanspråken på 30 000 kr avslogs.

Ingrid S: Det är ganska viktigt att känna till att religionen spelar stor roll och att romer kan bekänna sig till väldigt olika religioner: katolicism, protestantism, islam, pingstkyrkan, Jehovas vittnen (som i Kosovo och Makedonien).

Till avslutning fick vi se ett bildspel som visade hur romer lever och bor.

Karin Utas Carlsson

vid penna

 



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com