GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? - Birger Schlaug
Referat av föreläsning och diskussion med
Birger Schlaug den 21 mars 2019, Henån. Arrangör Fredsrörelsen på Orust.
Jag slutade med partipolitik för 18 år sedan. 1990 talade man sällan om globalisering. Man sade internationalisering. Då, tänkte man på den nyöppnade arenan Globen när man hörde ordet globalisering. Birger visar en affisch från 1990 med temat globalisering, mitt i debatten om Globen, byggd för 800 miljoner. Protester i Kärrtorp, där många ansåg att frågan gällde fördumning och fördyring. Globen illustrerar utvecklingen från nationalism till universalisering. Namnet byttes först till Arena Globe och byttes igen till Ericson Globe, betecknande för utvecklingen.
Internationalisering – globalisering. Ett ekonomiskt nationalistiskt synsätt på internationalisering gav globalisering. Det blev mindre internationalisering, mer marknad på gott och ont, mer ont. Multinationella eller transnationella företag talade man då om. Multinationella företag hade sitt huvudkontor i t ex Sverige och dotterbolag i andra länder. De transnationella företagen var mindre fasta vid något land. De flyttade pengar.
Det finns två motpoler till internationalisering. Den ena är nationalism, den andra globalisering. Globalisering har väldigt litet med internationalisering att göra. På 1970-talet hade vi en nationell ekonomi. Svenska Varv var statligt ägt liksom försvarsindustrin. Bofors var då svenskägt. Statliga SSAB började uppköp av Gränges med flera företag. Nils G. Åsling pytsade ut pengar. Svenska företag fick 35 miljarder kronor. Vi hade en nationalistisk syn på ekonomin. Pripps var statligt ägt. Under -70-talet devalverade Sverige och andra länder för att rätta till ojämlikhet i valutor. Det var ett nationellt intresse, även i en liberal tankevärld. Det ifrågasattes inte så mycket då. Jo, av en del från höger men inte så mycket.
Liberalismen. 1968-rörelsen hade medfört rött tankegods, men så svängde det. Reagan och Thatcher ville ha så litet politisk inblandning som möjligt, så stark marknad som möjligt. Adam Smiths ”den osynliga handen” reglerade. Man litade på personer. Smith var också moralfilosof och menade att om var och en gör det som är bäst för den blir det bäst för alla. Det fungerar bara om man skäms inför Gud, om man inte behöver skämmas inför sina grannar.
Adam Smith skulle skaka på huvudet idag. Detta är inte marknadsekonomi, inte ens mångfald. Det är fundamentalism. Anarkistisk globalism kommer att drabba människor hårt. Minns ni Mudi Mums på 70 – 80-talen? Mat utan Djurindustrier, Mat utan Multinationella Storföretag. Gå ut idag och försök! Det går inte! Inte ens Arla är svenskt.
Maktutredningen. 1985 kom den svenska Maktutredningen. Hur skulle man hantera internationalismen? Fortfarande fanns det spelregler för kapitalet, också för hur mycket pengar man fick föra ut ur landet. I Maktutredningen sa man att fortsätter vi här kommer vi att få svårt med demokratin. Vår ekonomiska självständighet påverkas. Det blir svårt att besluta om pensioner m.m. Det var liberaler och socialdemokrater som skrev detta. Några år gick, och mer och mer monterades ner. Så kom Assar Lindbeck som bidragit till att släppa lös ekonomiska krafter som inte kunde kontrolleras. Hur påverka, hur kontrollera? Det fanns tre möjligheter:
-
Försöka påverka den internationella debatten för internationella regler.
-
Bromsa kapitalets rörlighet.
-
Inrätta anpassningsåtgärder för att behålla ett robust samhälle och regler som gör samhället mindre sårbart. Det är nödvändigt om vi inte totalt ska förstöra samhället. Det förstod man redan på 80-talet.
Frihet leder till tvång
Arbetskraftens rörlighet. Spelreglerna är sådana att något måste göras. Företagen har aktieägarnas intressen främst. Aktiebolagslagen säger att i första hand ska företaget gå med vinst. Spelplanen är marknaden. Där uppträder spelare. Den nyliberala idén är att släppa allt fritt så blir det bäst. Reagan och Thatcher trodde på nedsippringsteorin. Från de rika droppar det på alla. Det blir bäst för alla. De här idéerna spred sig. Globaliseringen accepterades. Man monterade ner i stort sett alla spelregler för kapitalet. Arbetskraften skulle vara rörlig. Det kan låta bra men blev ett tvång. Hur ska en pappa från södra Polen kunna komma hem till kvartssamtalet när han arbetar i Sverige? Det får väldigt stora sociala konsekvenser för människorna. För många blir det ett tvång att flytta för att försörja sig – inte frihet. Det blir lika illa som när arbetsmarknaden tvångsförflyttade folk från Norrland till södra Sverige. Resurserna styr. Folket betalar. Detta diskuteras inte.
Politiken måste se till att jobben finns där människor bor. Regionalpolitik existerar inte nu. I en familj får kanske inte båda jobb. Det blir sociala kostnader. Baksidan av teorin tar över.
Kapitalets rörlighet ingår i en tillväxtjakt. Sök bästa avkastning! Kapitalet flyttas vart det vill i världen. Det söker sig till platser där det finns vinster att hämta. Det kan verka rationellt, men vi är sociala varelser och vi räknas inte.
Frihandelsavtalen – maktförskjutning. Frihandelsavtalen började förändras. Tullar monterades ned. Maktförskjutningar bakades in i avtalen. T ex står det i CETA-avtalet med Kanada att på sju år ska tullar plockas bort, och investeringar som räknat med vissa vinster ska få kompensation om landet då ändrat reglerna så att vinsterna minskar. Då kan landet tvingas betala skadestånd. Det är en maktförskjutning. Tillväxttesen anses legitimera: bäst för alla.
Sverige leder utförsäljning. I Sverige säljer man t o m ut elnätet till globala företag. I Kanada finns företag som köper upp elnät i Sverige. Vilket intresse har det företaget av att t ex Säffle får el. Det är aktieägarnas intressen som råder. Vid lokal kris sker ingen åtgärd. Vinsten ska maximeras.
I Maktutredningen sa man att elnät och vattenledningar inte skulle säljas ut. Vissa länder sålde ut vattenledningar för att lösa kommunala skulder. I Tyskland har man börjat ta tillbaka dem igen. Politiker som ser ett stort behov på en plats kan dock börja tänka att de lätt kan få ut pengar för användning på något annat.
Inte struptag på demokratin men tvångströja. Jag tror inte det är ett struptag på demokratin. Man får fortfarande prata, vara med i organisationer och rösta, MEN armarna blir bundna. De beslut man kan fatta blir färre och färre. Fundamentalismen förlamar. Så var det redan när jag satt i riksdagen. Även EU-medlemskapet minskar självständigheten. Det blir en tvångströja, inte struptag. Gamla FP-ledare hade skakat på huvudet åt dagens liberalism.
Detta är inte marknadsekonomi men kapitalistisk planekonomi. Globaliseringen hänger samman med en fundamentalistisk kapitalism, där vinsten är viktigare än människor. Det har skett en förskjutning. Förr gillade ingen att bli kallad nyliberal. Vi var jätteglada när Berlinmuren föll. Östtyskland var ett angivarsamhälle. Många sa att nu faller planekonomin och vi får marknadsekonomi. Problemet är att socialdemokrater och liberalerna accepterar en blå planekonomi. Beslut fattas i stängda rum. Man flyttar pengar mellan moderbolag och dotterbolag. Det är en kapitalistisk planekonomi inom gigantiska marknadskonglomerat som inte har något med marknadsekonomi att göra.
Företag uppköps och byter ägare i en jättekedja. Jag föddes 1949 på St Görans Sjukhus. Det var landstingsägt. 1984 bestämde landstinget i Stockholm att det skulle vara ett aktiebolag, St Göran AB, men fortfarande vara landstingsägt och med folkvald styrelse. Fyra år senare, 1988, såldes det till Bure. Och senare till ett riskkapitalbolag, Nordic Capital. 2019 såldes det vidare till ett franskt företag, och senare till ett australiensiskt som ägs av en fransk bankkoncern, vars huvudägare är en annan bankkoncern. Det är ett typexempel på globalisering. Det ena företaget efter det andra köps upp. Det blir större och större enheter och ökande koncentration. Stora internationella skolbolag äger skolor i Sverige. SF-Bio ägs av Nordic Capital som ägs av AMC, ett amerikanskt jättebolag som ägs av ett kinesiskt konglomerat som heter Dalian Vanda. Vem avgör vilka filmer som SF får visa? Marabou ägs av ett jättebolag.
Jag åkte hem med Volvo, som ägs av ett kinesiskt företag, Geely, där 90% av ägandet innehas av di Shufu från Hongkong, som har registrerat företaget på Jungfruöarna. Makten följer med. Det blir större och större enheter som samlas i konglomerat. Makten förflyttas i och med ägandet. Och elnät och vattenledningar kan hur lätt som helst slås ut… Politikerna glor och säger: ”Vad ska vi göra?”
Regionalpolitik behövs. Vi är exportberoende i ett hårdnande klimat. Det sägs att ”Djurskyddslagarna är för hårda”. P g a svenska regler drabbas svenska bönder, säger man. Varför kan man inte ge stöd till bönderna som kompensation? Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” har vi grundlagt själva med politiska beslut. Sårbarheten och regelverken låser.
Skattebasen minskar. Det är ett race mot botten där företagen betalar allt mindre skatt för välfärden. Allt mindre av BNP härrör från direkt arbete, alltmer från hårdvara, robotar, AI (artificiell intelligens). Företagen betalar allt mindre bolagsskatter i Europa för att konkurrera med Asien. Då man robotiserar blir det ännu mindre skatt till skola, vård och omsorg. Mänskligt arbete ger skatt. Då det blir mindre arbetskraft får vi mindre inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Det blir allt mindre skatter. Debatt om detta finns i Tyskland och Frankrike.
Jag tror på biologisk och kulturell mångfald. Vi blir fattigare i en globaliserad ekonomi. Allt vävs in i en enda röra. När en faller, faller alla. Det är väldigt viktigt med mångfald i ekonomiska sektorer. Det är rätt att bygga upp självförsörjning och självtillit. Utan självtillit vågar man inte se den andre utan rädsla. Man ser till slut fiender överallt. Man måste hitta en balans mellan självtillit och ekonomi.
Miljötullar. Spelregler för kapitalet måste skapas. Man kan sätta hårda regler för t ex import av miljöskadliga produkter. Kalifornien införde hårdare krav på bilarna som registrerades i Kalifornien. Det gav en snabb teknisk utveckling mot katalytisk avgasrening. Sådant anses av det förhärskande tänkandet i globaliseringen som något fult. I grund och botten handlar det om något så enkelt som hur man ser på människor.
Människor är kulturella och sociala varelser. För 1998 års budget samarbetade Miljöpartiet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Budgetpropositionen och finansplanens inledning var ideologisk, liksom före 1980-talet. Från mitten av 1980-talet skedde en förändring. Människans uppgift blev att producera och hålla igång de ekonomiska hjulen. Vi blev reducerade till ekonomiska varelser och det drabbar klimat, miljö och människor. Vi är sociala, kulturella, ideella, kreativa och andliga varelser. Det är något helt annorlunda att skapa ett samhälle för ekonomiska människor. Vi måste se till att det blir en balans.
En fredlig kulturrevolution behövs. Vi måste återvinna demokratin så att det blir något mer än att rösta på vilken låt som vinner. Det är att kunna påverka människors liv. Även om globaliseringen nu inte är ett struptag på demokratin så behövs en fredlig kulturrevolution. Vi måste debattera, återvinna demokrati och fatta beslut, frigöra våra armar.
Paus
Erni: Vi har gjort en motskrift till Om krisen eller kriget kommer. Vi samlar pengar för att kunna trycka den.
BS: När jag såg broschyren visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Argumentet för broschyren är inte Putin utan att vi själva ställt till det. Så enögt man ser på saker. Gemensam säkerhet handlar om att minska konfliktytorna med sina ”fiender”, om att skapa fredliga kontakter och försöka förstå, använda sig av empati. Nu har ”gemensam säkerhet” förändrats till sin motsats, nämligen att skapa allianser emot en tänkt fiende och därmed ökade konfliktytor. Jag kritiserar Putin mycket på många sätt, men göd inte den regimen med att skapa konflikter.
I och med Värdlandsavtalet har t o m en minoritetsregering rätt att bjuda in NATO till Sverige, använda hamnar, infrastruktur och även rätt att angripa ett tredje land. Om jag vore ryss skulle jag tro att det här tredje landet var mitt land. Det är olyckligt att vi har en debatt där den som säger Nej, t ex Pierre Schori och Hans Blix, fredsrörelsen och alla som är emot Värdlandsavtalet, utmålas som Putinanhängare. Det gör att man avskräcker folk från att uttala sig.
Ola: Den nya säkerhetsformeln är ”Säkerhet tillsammans med andra”, d.v.s. Nato. Värdlandsavtalet ansluter oss till Natos doktrin som innefattar kärnvapen och t o m möjlighet att använda kärnvapen först. Där finns också straffrihet för dem som överträder landet lagar.
BS: Det finns nu möjlighet i våra lagar att NATO skapar sitt högkvarter här. Man beslutade att utreda FN-förbudet mot kärnvapen och utredningen skulle vara klar efter valet. Var och en kan förstå att det inte var meningen att det skulle debatteras. Detta är inte en konspirationsteori.
Röst ur Publiken: En indian sa att den vite mannen bara höll ett löfte, nämligen att inte överhuvudtaget hålla några avtal. Vi blir överkörda. Jag känner mig som en indian som blivit överkörd av avtal som inte hållits.
BS: Det mest radikala Vänsterpartiet kunde säga var att förbjuda vinster från skattebetalad vård och skola. I hela världen är det så att vinsten måste stanna i skolan. Titta över världen. Där finns massor av privata skolor. Men här råder girighet. Varför säger Mats Knutsson inte att Sverige är det enda land där vinsterna tas från skolan?
Ola: För några år sedan sa man att vi måste privatisera apoteken för att skapa konkurrens. Sedan såldes Orusts tre apotek ut till ett och samma företag. V ilken konkurrens!
BS: Jag tycker att mångfald är viktig inom ekonomin. Många äger då mer. Internationella företag är problemet.
Röst ur Publiken: Nu har pendeln slagit extremt åt ett håll. Tror du att Brexit är ett tecken på att pendeln är på väg tillbaka?
BS: Den stora frågan i England när det gäller Brexit var rädslan att utlänningar skulle ta jobben. Det finns en globaliseringskritik också. Jag tycker den ska tas upp av andra än dem som är högernationalister; av socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister, ja, även på den borgerliga sidan.
Röster ur Publiken: Hur har det varit möjligt att det kunnat bli så här? Att omvärderingen kunnat ske så snabbt?
BS: Det var två personer med mycket makt, Reagan och Thatcher, och samtidigt ekonomer som stödde detta. Jag tror inte på onda människor. De trodde verkligen på detta. Att det gick så fort i Sverige har att göra med löntagarfonderna. Det var den då största demonstrationen skedde med 100 000 deltagare emot löntagarfonderna. Retoriken sa att facken ville samla pengar och Sverige skulle bli något slags Östeuropa. Det var stora överdrifter. Detta var starten av högervågen via Timbro. Näringslivet satsade 80-90 miljoner kronor i olika tankesmedjor. Jag tror att om löntagarfonderna inte hade föreslagits skulle högervågen inte ha tagit fart. Stora företag byggde på Reagans och Thatchers idéer. Näringslivet och dess tankesmedjor betalade material till skolorna. Den finansiella krisen drog ned sjukförsäkringar och A-kassor. Då måste socialbidrag betalas ut och kommunerna drog in personal och man gav oftare piller till äldre för att spara in pengar för personal i vården.
Publ.: Varför är det ingen debatt? Vem skulle kunna ta tag i debatten?
BS: Det är svårt att få de stora tidningarna och Mats Knutsson att ta upp det. Sverigedemokraterna har mycket större makt än man kan tro. Inte ens progressiva partier vågar ta upp problemen. Många moderater vill ha marknadsekonomi men är frustrerade över globalisering och nyliberalism. Den amerikanske presidenten var globaliseringskritisk på ett nationellt sätt. Bernie Sanders var också globaliseringskritisk men på ett internationalistiskt sätt. En progressiv rörelse i Sverige skulle kunna göra skillnad.
Karin Utas Carlsson och Ola Friholt
Foto: Erni Friholt
Upp
|