Naturens rättigheter - en ny relation med jorden
Referat av föreläsning i Henåns kulturhus den 31 oktober 2019 med Pella Thiel
Pella är ekolog och utsedd till Årets miljöhjälte.
Pella Thiel:
Jag fick motta pris från Kungens hand. Greta fick också pris, men hon var inte där. Magnus Carlson i Weeping Willows fick också pris. Det smäller högt men ännu högre att vara här hos Fredsrörelsen på Orust. Jag känner mig ödmjuk. Det finns människor som har hållit på med miljö- och klimatfrågan i decennier. Jag har också hållit på länge men inte så länge.
Jag är i ekolog och jag bor på en liten gård på Ingarö öster om Stockholm. Mormor köpte den en gång. Igår slaktade jag lamm. Men det finns viktigare saker att göra. Jag var med och startade Omställningsnätverket, omställning.net, den svenska delen av en internationell rörelse i 50 länder. På hemsidan lyfter man på första sidan följande frågor för att visa sin inriktning: ”Hur kan vi ta hand om varandra och samtidigt minska resurskonsumtionen? Vad ger välbefinnande och mening? Vilken framtid kan vi skapa tillsammans där vi bor? Vi ställer om till ett samhälle som respekterar planetens gränser. Vi börjar lokalt, vi ger varandra stöd, uppmuntran och inspiration…”!
Jag var ordförande i Omställningsnätverket till för någon månad sedan.
Det är viktigt att för att förändra ska vi komma samman där vi bor. Vi behöver förändra livsstilen som blivit en följd av industriell tillväxt. Planeten är begränsad. Vi har inte fyra jordklot. Folkmord kallas genocid. I analogi med det talar vi nu om ekocid, förstörelse av naturen. Liksom genocid är ett allvarligt brott bör ekocid vara det. Som det är nu finns det inga sätt att hålla någon ansvarig för skadorna på miljön och klimatet. Det är en cowboyekonomi utan klara begränsningar.
Företaget Chevron dumpade giftigt avfall från oljeindustrin i regnskogen i Amazonas och orsakade enorma skador på människor, skog och arter. Urfolken i Equador försöker ställa någon till ansvar i ett jättestort rättsfall ”Cevron vs Amazonas”. Våra AP-fonder investerar i Chevron, 4 miljarder kronor!
Vi måste ställa om brett och djupt. Nikolas Berg, Ingrid Berg och Martin Hultman har skrivit ”Naturens rättigheter. När lagen ger fred med jorden”. Den rekommenderar jag. Nikolas kan föreläsa här.
”Världen brinner!” Vi borde börja alla våra möten med naturens rättigheter. I orden ekologi och ekonomi betyder eko ”hus”. Nu brinner vårt hus. Hur ska vi göra? Vi kan inte bara låtsas som ingenting. Vi lever på ett sätt som gör att skogarna brinner och många varelser inte överlever. Bränderna i Amazonas påverkar hela världen. Vi har länge vetat om det men vi vet det nu på en annan nivå. Vi ser i tidningsartiklar som varnar för klimatkrisen och framtida hot. Det nya är att vetskapen är allmän. Alla vet, och ingen vill ha det som pågår.
Hur blev det så? IPCC är FN:s klimatpanel. Det finns en motsvarande för naturen IPBES, FN:s expertpanel för biologisk mångfald. Den kom med en stor rapport i våras. En miljon arter är på väg att utrotas, många inom några decennier. Vi kan inte hantera detta utan en transformation, en total omställning.
13 000 rapporter har samlats i en metastudie: Vi behöver inte veta mer. Det vi behöver är politisk handling. Systemet gynnar mänsklig aktivitet på bekostnad av naturen.
Nyaste hoppfulla steg tas av Kyrkornas Världsråd. Alla är med utom katolska kyrkan. Kyrkornas Världsråd har bakom sig en halv miljard människor. Rådet samlas vart 7:e år, nästa gång 2021. I juni i år var det ett förberedande möte i Wuppertal. Hoppfullt är att man där kom överens om följande förslag till Kyrkornas Världsråd. Att utropa ”en Dekad för Helandet av Skapelsen med följande mål: – att främja FN-processer för att skapa ett juridiskt ramverk för en bindande Deklaration för Moder Jords rättigheter… och undersöka förutsättningarna för ett FN-råd för Naturens rättigheter samt erkännandet av ekocid som straffbar handling i Internationella domstolen (ICJ).”
Varför är det så här?
-
Fossila bränslen har använts för att bygga upp vårt samhälle. Det har varit en enorm ökning sedan år 1900 och särskilt sedan år 1950. 85% av all energi är fossil. Världsekonomin vilar på den. Om vi ska byta ut de fossila bränslena talar vi om ett något helt nytt. En transfomation av samhället. Se bara på utvecklingen av skogsbruket. Från handsåg gick man till motorsåg och nu till stora skogsskördare som snabbt tar ner skogsområden.
-
Antagandet om separation mellan människa och natur, och mänsklig dominans. Det är det antropocentriska antagandet att separera människan från naturen och ge människan rätt att kontrollera allt annat. Människan som skapelsens krona, (Första Mosebok).Världen är levande men vi byggde vår utveckling på att den inte är det. Vi byggde vår civilisation på att det inte finns behov, intressen eller rättigheter utanför människans behov av resurser vi kan köpa, sälja och förbruka. Vi kallar det utveckling. Alla lagar och regelverk gynnar den här processen. Vi mäter t ex utveckling i form av BNP. bruttonationalprodukt.
Som fiskarna i vattnet inte ser något annat än vatten där de alltid levt är det för oss också. Vi ser det som självklart att vi tänker att människan står i centrum. Det finns två dominerande krafter: religion och naturvetenskap. I Första Mosebok står det: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”
En av de tongivande filosoferna, Francis Bacon, sa om vetenskap och teknik att den ”hjälper oss att tänka på hemligheterna som fortfarande finns gömda i naturens barm… De utövar inte, som tidigare, en mjuk ledning av naturens riktning; de har makten att erövra och underkasta henne, skaka henne i hennes grundvalar”.
Elin Wägner, feminist och engagerad i frågor om kvinnlig rösträtt och fred, var en föregångare till ekofeminismen som visar på att dominansen över kvinnan och naturen har samma rötter.
Annorlunda var det med Johannes Kepler som såg världen som ett urverk: ”Mitt syfte är att visa att den himmelska maskinen är att likna, inte med en gudomlig organism, utan vid ett urverk.” Bakom ligger idén om kontroll. Människan ska kontrollera och ta resurser som naturen erbjuder.
Världen brinner! Svaret är ännu mer kontroll, mer effektivitet. Hela hållbarhetsidén bygger på det. Om problemet ligger i kontroll och högre krav på effektivitet kanske det inte är det bästa sättet att tänka att skapa ännu mer kontroll på människans villkor och utifrån det här gamla tänkandet.
Aristoteles, som levde för 2 500 år sedan, visade en hierarkisk modell med mannen överst på pyramiden, under honom kvinnan och valen [eller är det en delfin på bilden?], under dem husdjuren, under dem fiskarna, fåglarna och råttan, under dem fler fiskar, ormar, sniglar och under dem maneter, svampar, blommor och träd. Fortfarande bygger vi vår kultur enligt den här modellen. Det har lett till en kultur av kolonisation. Det är en följd av att se på världen på det här sättet.
Holocen var den geologiska perioden efter istiden. Vi hör nu till Antropocen: Människan och hennes husdjur har koloniserat världen så att vilda landdäggdjur är väldigt mycket färre. Vi håller på att göra slut på jorden och då talar man om att åka till Mars! Det går ju inte! Det är inte konstigt att det blev så här, för vi har en tvåtusenårig historia av att tänka att människan dominerar och att naturen är till för vår skull, som ett objekt för oss att ta resurser ifrån. Det behövs en STOR omställning. Den hierarkiska ordningen måste ersättas av en cirkulär.
En professor i USA, Christoffer D. Stone, kom med en idé, ny i västerländskt tänkande: Urfolken hade levt i en annan relation till naturen. Han skrev 1972 artikeln ”Should Trees have Standing?” ”Standing in court” är en juridisk term. Han menade: Skulle naturen kunna bli ett juridiskt subjekt? Hur skulle det vara om det juridiska systemet gav naturen rättigheter? och skrev: ”The fact is, that each time there is a movement to confer rights onto some new ”entity”, the proposal is bound to sound odd or frightening or laughable.” Ja, varje gång det kommer en rörelse för att ge någon ny art rättigheter verkar det egendomligt, skrämmande eller löjligt.”
Fram till 1919 var kvinnor, barn och slavar ägodelar. Men 1919 beslutades i Sverige att kvinnor skulle få rösträtt, det Elin Wägner och många andra kämpat för. Kamp har lönat sig. Det talades på torgen, som fredsrörelsen gör idag.
Ett annat exempel är kampen mot slavskeppen och för frigörelsen av slavar i USA. Abolitionisterna sa att det inte handlar om att vi ska behandla slavarna litet bättre, såsom att ge dem halm att sova på. ”Det här är FEL! Vi måste ändra synsättet.” Så är det idag också när det gäller hur vi ser på vår plats i naturen. Det måste ändras helt och hållet. Man har sett och ser naturen som objekt. Det är helt logiskt i vårt system. Det är svårt att ha en relation till ett objekt. Relationer ska vara till subjekt.
Ett subjekt har rättigheter i vårt rättssystem. Företag har rättigheter men inte floder och skogar. Vilka rättigheter för naturen handlar det om? Coloradofloden når inte alltid till havet. Vattnet är intecknat till över 100% för mänskliga ändamål. Floden har inte rätt till sitt eget vatten och därför upphör den. Hur många av er kände till idén om naturens rättigheter innan ni kom hit idag? Bra! Det är över hälften.
Det finns goda exempel:
Redan 2008 skrevs i Equador en ny konstitution där naturens rättigheter skrevs in i kap. 7:
-
Artikel 71: Naturen eller Pachamama, där liv reproduceras och existerar, har rätt att existera, fortleva, underhålla och förnya sina vitala cykler, strukturer, funktioner och evolutionära processer.
-
Varje person, folk, samhälle eller nationalitet ska kunna kräva att naturens rättigheter erkänns i offentliga institutioner. …
-
Staten skall uppmuntra fysiska och juridiska personer samt kollektiv att skydda naturen; den skall verka för respekt gentemot alla element som utgör ett ekosystem.
Det finns i Equador en stark urfolkskultur som bygger på urfolkens tänkande.
I Nya Zealand äger en rättsprocess rum sedan över ett hundra år(!). Whanganuifolket ser sig själva som en del av floden och deras uppgift är att värna flodens rättigheter. Domstolarna behandlar frågan som något om äganderätt. Whanganuifolket svarar: Vi förstår inte vad ni pratar om. En flod är inte en ägodel. Den är en del av det levande sammanhanget. Ko au te Awa, ko te Awa ko au: Jag är floden, floden är jag. Resultatet är en juridisk deklaration om floden som en juridisk person: Te Awa Tupua (Whanganui River Claims Settlement) Act 2017 No 7.).
Bolivia har en lag om Moder Jords rättigheter.
En domare i Högsta Domstolen i Colombia sa i april 2018: ”För att skydda Amazonas skog måste jag göra Amazonas till en juridisk person”.
Högsta domstolen i delstaterna Uttarakhand och Jharkhand i Indien har 2017 givit Ganges och Yamunafloderna juridiska rättigheter.
I USA prövas nu i domstolar, t ex i Pittsburgh, miljöns rättigheter över företagens. Ännu kan dock lokalsamhällena överallt övertrumfas om gruvdrift av en högre instans.
I Ohio har ändå sjön Erie fått rättigheter. 2016 kunde flera hundratusen människor inte använda vattnet p.g.a. förgiftning genom jordbruksgifter och algblomning orsakad av gödning. När våra grundläggande behov hotas då händer något. Industrin vaknade för sent, och vid folkomröstningen 2019 röstade över 70% för att sjön Erie skulle bli ett juridiskt subjekt: Lake Erie Bill of Rights recognizes rights for Lake Erie to “exist, flourish, and naturally evolve” and rights to a “clean and healthy Lake Erie and Lake Erie ecosystem” for residents of Toledo. Accepted in a ballot (val) Feb 26, 2019.
I England och Wales talade Det Gröna partiet 2016 för att naturen skulle få rättigheter. Det händer saker runt om i världen.
I Sverige har vi börjat organisera oss för två år sedan. Nätverket för naturens rättigheter bildades och har hållit tre konferenser. Den senaste var i maj i år. Rebecka Le Moine (MP) har motionerat i riksdagen för ett tillägg till regeringsformen: Naturens rättigheter:
§26. Naturen, inklusive ekosystem, populationer och arter, skall garanteras följande fri- och rättigheter:
1. Rätt att existera, blomstra, regenerera, utvecklas och restaureras; samt
2. Frihet att utöva, hävda och försvara dessa fri- och rättigheter.
Sametinget stödjer deklarationen om Moder Jords rättigheter, som första folkgrupp i Europa.
Vad skulle det betyda om en sjö som Vättern blev juridisk person? Försvaret har ansökt om tillstånd att öka antalet skjutningarna 69 gånger. Ni får till kaffet följande att tänka på: Vad blir möjligt om naturen har rättigheter?
PAUS
P Th: Vad är möjligt? Ge exempel.
Publ.: Du tog själv Vätternexemplet. Civilsamhället skulle få starkare position under den juridiska processen.
Publ.: Varför har inte Vättern möjligheter enligt miljöbalken?
P Th: Att Vättern inte har rättigheter enligt miljöbalken vilar på samma kulturella idé. Vi har en massa andra lagar som ges företräde, t ex minerallagstiftningen. Lagarna kan bara reglera hur mycket skada vi får göra, inte skydda.
Det är konflikt utifrån mänskliga intressen, vinster för vapenindustrin…. Det beror på att vi ser på utveckling utifrån föreställningen att människan är separat från naturen. Vi borde lägga ner vapenindustrin, men motsatsen är invand. Vi är fastlåsta i ett sätt att se världen, och det håller på att kollapsa. Det behövs ett paradigmskifte.
EF: Människan är en del av naturen, Det hade varit bättre om vi hade insett detta tidigare.
P Th: Ja, problemet är att det är bara vi som har rättigheter. Resultatet blir rovdrift. Minsta barn förstår det, men Systemet vet det inte. ”You must unlearn what you have learnt.” Det svåraste är att göra det man lärt in oinlärt, att avlära. Det är så oerhört gamla tänkesätt, så det är inte konstigt att det gått så här långt.
EF: Ja, vad är vi överlägsna i?
P Th: Vi är inte överlägsna, men vi är unika. Människan har förmågan att se sig själv och välja. Det är dags att välja. Tills nu har vi valt döden.
Det var i våra samtal en filosof som sa: ”Hur kan man veta vad skogen vill?” Vår fantasi kan göra att vi kan föreställa oss det, öppna oss och reagera. När vi ser världen utifrån mätande vetenskap finns inga inneboende värden.
Det finns ändå okränkbara värden. Vi har Deklarationen om Mänskliga rättigheter. Man kan inte göra hur man vill med människor. Vi har under 2 000 år glömt att världen är helig. Vi måste tänka om i allt vad vi gör. Vi är en värld av relationer. Urfolken fortsätter att komma ihåg det.
Publ.: Jag läste en bok om hur träd och växter kan kommunicera efter att de blivit nedhuggna, växter också.
P Th: Peter Wohlleben har skrivit en bok med titeln ”Trädens hemliga liv”. Filosofen René Descartes som dog på Stockholms slott 1650 dissekerade levande djur. Man såg inte djur som annat än maskiner. De hade inga känslor. Idag tycker vi det är fruktansvärt.
OF: Hur ska man angripa dessa idéer? Det finns åtminstone konkreta infallsvinklar när man ser vad storskaligheten lyckats förstöra inom lokala näringar överallt till förmån för omänsklig behandling av både människor och djur.
P Th: Omställningsrörelsen verkar för att vi ska jobba lokalt med livskraftiga och hälsosamma ekonomier. Hur kan vi bygga en ekonomi av det vi har här och behöver? Man kan googla och öva. Kunskapen finns överallt. Vi har en idé om ekonomisk och teknisk rationalitet. Därför gör vi inte det som måste göras. När man odlar förstår man att man ingår i ett ekosystem. www.naturensrattigheter.se
Författaren Ursula K LeGuin skriver om nödvändigheten att subjektifiera: Kanske det jag försöker göra är att subjektifiera världen, för att se vart objektifieringen har tagit oss.
Det finns nio resolutioner i FN:s Generalförsamling för Jordens juridik.
Since 2009, the aim of the General Assembly, in adopting its nine resolutions on Harmony with Nature, has been to define (a) relationship based on a non-anthropocentric relationship with Nature. The resolutions contain different perspectives regarding the construction of a new, non-anthropocentric paradigm in which the fundamental basis for right and wrong action concerning the environment is grounded not solely in human concerns.
Referat av Karin Utas och Ola Friholt
Foto: Erni Friholt
Upp
|
