Höstens tema: Gandhi som vägvisare i vår tid Föreläsning nr 2, Henåns kulturhus
Martin Smedjeback -22 oktober 2015
Icke-våld: en kraft som kan rädda världen?
Medan de sista tekniska förberedelserna avklaras tar Erni ordet och beklagar djupt det ofattbara våldsdådet som idag skedde på grundskolan Kronan i Trollhättan. Hon konkluderar att det är en svart dag för freden. Hon presenterar sedan kvällens talare Martin Smedjeback som är 2014 års mottagare av Ickevåldspriset i Martin Luther Kings anda; ett pris han har fått för sitt mod och sitt arbete för fred, rättvisa och icke-våld.
Martin Smedjeback börjar kvällens föreläsning med en barndomsbild som visar honom som liten tillsammans med sin tvillingbror Christian, båda hållande ett träsvärd. Till bilden berättar Martin att han växte upp i Malmö med föräldrar som inte var särskilt politiskt engagerade.
Med hjälp av sin bakgrund visar han hur det tog tid för honom att få intresse för samhällsfrågor, som framförallt manifesterade sig under studenttiden i Lund, där han läste psykologi. Han berättar att han slogs av skillnaderna mellan rika och fattiga och hur han framförallt våndades över hur få medmänniskor verkade vara chockade över den ena sidans överflöd och den andra sidans svårigheter att få ihop ett mål för dagen. I 7 års tid, från 2001 till 2008, arbetade han som icke-våldssekreterare för en fredsorganisation. Han förundras ännu över hur han som inte var särskilt utbildad i icke-våld fick denna anställning för att utbilda huvudsakligen i icke-våld och hur politiska metoder kan användas. Och behovet att också göra något växte. Agera utan våld.
Martin utmanar sedan publiken med frågan "VAD ÄR ICKEVÅLD?". Åhörarna som inte helt är vana vid kvällens upplägg med frågor riktade till sig svarar, om än lite tveksamt. Man nämner harmoni, civilt motstånd och förlåtelse. Martin instämmer och lägger till att det även innebär att aktivt stoppa våld.
Efter denna utmaning återgår Martin till sin presentation och berättar om sina tre inspirationskällor: Gandhi, som såg fängelset som ett verktyg för fred och rättvisa: "Vi kommer att känna lycka som fågeln bakom fängelsemurar, och när alla gör det blir Indien fritt..."
Martin Luther King Jr., som ansåg att vi alla har en moralisk skyldighet att bryta mot orättvisa lagar.
"One has a moral responsibility to disobey unjust laws."
- Martin Luther King Jr.
Widad Darwish som fängslades 2012 för att ha fredligt demonstrerat för demokratin. Martin berättar hur han lärt känna henne år 2007 under sitt utbildningsarbete i icke-våld i Khartoum, Sudans huvudstad. Det är med ett leende Martin berättar hur hon under en ickevåldsworkshop berättat att hon egentligen deltog för att snabbt hitta sig en man. Men det är också med högaktning som Martin sedan återger hur hon fem år senare hade fängslats för sitt deltagande i en demokratirörelse. Han poängterar att även om hennes fängelsetid var så kort som tre veckor, bör det inte förglömmas att Sudan är en brutal militärdiktatur som utsätter fängslade för tortyr och att svenska fängelser i jämförelse är rena lyxhotell.
Martin vile alltså efter 7 år med teoretiskt ickevåld, också verka mot våldet. Men innan han berättar hur han kom igång, undrar han om publiken är medveten om att Sverige är världens största vapenexportör per capita, en kunskap som publiken bekräftar sig ha. Han målar upp hur han i en grupp av 5 bestämde sig att göra något mot denna vapenexport. Gruppen startade rörelsen "Avrusta" som en del av det antimilitaristiska nätverket Ofog. Men innan han visar ett klipp av sin första icke-våldsaktion mot vapenindustrin, ger han publiken i uppgift att i små grupper diskutera "VILKA KRITERIER SOM SKA UPPFYLLAS FÖR ATT EN AKTION SKA RÄKNAS SOM CIVIL OLYDNAD".
Tillsammans listar vi upp kriterierna: 1) att göra motstånd mot något som är fel och att göra det utan egenintresse samt med målet att åstadkomma samhällsförändringar, 2) att vara beredd att ta sitt straff, 3) att utföra det utan våld 4) att det handlar om något olagligt som innebär lagbrott och risker 5) att vara öppen med sin identitet och vara villig att ta debatten.
När Martin återgår till sin första aktion visar han ännu ett barndomsfotografi som skildrar honom, tvillingbrodern och fadern. Han berättar att fadern blev mycket arg när Martin informerade honom om den planerade aktionen mot den svenska vapenindustrin. Fadern trodde att detta skulle ödelägga hans, Martins liv. Han förtydligar här att han som barn hade det svårt i skolan och att föräldrarna alltid var oroliga för Martins framtid. Han förklarar sin pappas reaktion som uttryck för en oro som åter gjorde sig påmind.
Martin kommer slutligen till sin första aktion: Avrustningsaktionen mot pansargeväret Carl-Gustaf 2008. Han förberedde sig inför ett fängelsestraff som var en möjlig påföljd. Han slutade därför sin anställning, då det inte skulle vara meningsfullt att vara anställd om han inte kunde vara på jobbet. Han sa även upp sin lägenhet, då han inte vill ha obetald hyra som skuld hos Kronofogden. Han påpekar att han tog en mycket liten risk då och påminde oss om hans inspirationskällor. Det finns trots allt ingen tortyr i svenska fängelser.
Vi får titta på ett videoklipp av aktionen. I videon som är tillgänglig på YouTube (https://www.youtube.com/watch?v=ucgq6W1CJKc), ser vi hur Martin och aktionsgruppen skrapar i räfflorna i granatvapnens mynningar för att göra dessa obrukbara. Han visar ett klipp från aktionens rättegång som skedde ett halvt år efter tillslaget. Det inspelade vittnesmålet finns också på YouTube. Efter klippet berättar Martin att de lyckades oskadliggöra 14 granatvapen och att gruppen tillkallade polisen efter sin aktion. I sitt inspelade vittnesmål ifrågasätter han att anläggningen gruppen verkade mot alls kan kallas för en "samhällsviktig anläggning", när den egentligen är samhällsfarlig. Vi får lyssna på hur åklagaren ifrågasätter gruppen och Martins ickevåldsdefinition genom att påstå att uppbrytandet av ett fönster och en dörr är vandalism och enligt åklagare således inte i enlighet med ickevåld. Martin förtydligar: Ingen skada vållades någon människa. Att förstöra vapen är ickevåld. Han rundar av sin redogörelse av Carl-Gustaf aktionen med att konkludera att aktionen resulterade i 5 månaders fängelse, ett straff som han avtjänade två tredjedelar av. Han tillägger att han har avtjänat ytterligare två straff och att han sammanlagt har varit fängslad i drygt 6 månader. Avslutningsvis läser vår talare några sidor ur boken Inburad, som han och andra i aktionsgruppen skrev under sin fängelsetid.
Efter läsningen blir publiken återigen utmanad att fundera över och diskutera kring frågan "VILKA FÖR- OCH NACKDELAR FINNS DET MED CIVIL OLYDNAD? ". Någon framhåller att civil olydnad är modigt och verkar förebildligt och pekar på kända whistleblowers. Det uppfordrar till deltagande. Åhörarna tar upp problemet med skuldsättningen, vilket Martin bekräftar är en risk man tar. Han menar att han klarar sig bra på existensminimum, trots sin stora skuld hos Kronofogden. Kronofogden måste lämna kvar tillgångar för existensminimum. Att etiketteras av omgivningen, särskilt om man är förälder, är en annan påtaglig risk, tycker publiken. En annan undrar hur man vet att det är moraliskt rätt att bryta mot lagen för ett specifikt mål. Martin svarar att det moraliska arbetet ingår i processen kring aktionen. Att förklara alltför lite kan verka negativt på opinionen. Han och gruppen försäkrar sig om att de kan stå för det de gör och kan ta den diskussionen med andra och inbjuder att bli ifrågasatt innan de utför sin aktion.
Som övergång till föreläsningens andra del visar Martin oss en bild som skildrar ett litet barn i förgrunden och en soldat i bakgrunden. Till bilden förklarar han hur han upptäckte hur hemskt krig och fattigdom är, men han är noga med att samtidigt påpeka att han inte menar den fattigdom som finns i Sverige.
En dag insåg han hur han själv dittills hade bidragit till en typ av våld som han hade missat. En typ av våld där vi tar oss rätten att låsa in individer, att stänga in dem under hemska förhållanden, att tvångsinseminera och kastrera dem... Han talar om det dagliga våldet mot djuren inom livsmedelsindustrin. Martin visar oss återigen ett videoklipp, denna gång ett inslag från 2014 där Rapport belyser den dåtida grisskandalen. Vår talare erkänner dystert att han själv deltagit i detta våld och klappat det ena djuret den ena stunden för att sedan äta upp ett annat i andra stunden. Det är ett faktum som han också förtydligar med ännu en barndomsbild. Bildkollaget visar oss en liten Martin som klappar en get och en som äter en korv.
Martin markerar retoriskt att han då undrade om han kunde kombinera sina positiva erfarenheter från sin civila olydnad med djurens rätt till ett bättre liv. Han blir åter konkret och återger hur han tillsammans med 5 andra aktivister bildade gruppen "Tomma burar". I samarbete med gruppen genomförde Martin fritagningen av två grisar från en gård utanför Västerås, åtta höns ur en äggfabrik i Närke och en lax ur en fiskodling i Uppland i augusti 2015. I videoklippet Selma och Louise (https://youtu.be/XvKLtzKno3w) ser vi hur gruppen tar med sig två grisar och för dem i säkerhet. Befriade djur tas om hand och ges en trygg tillvaro i frihet. Efter visningen som avslutas med orden "Befriade djur är ambassadörer för dem som är kvar", berättar Martin att gruppen vid varje aktion lämnade ett brev till ägaren, där man uttryckte uppskattning av bondens stora verksamhet utan våld men kritiserade den våldsliga delen och förklarade syftet med aktionen. Ett av breven har resulterat i att Martin har träff med en grisbonde den 25:e november.
Martin avrundar sedan med att fråga om publiken tycker att "DET ÄR RÄTT ELLER FEL ATT RÄDDA DJUR GENOM LAGBROTT SOM GRUPPEN TOMMA BURAR GÖR OCH VARFÖR PUBLIKEN TYCKER PÅ DET VISET". Någon ur publiken pratar engagerat om att vi behöver stoppa minkfarmer, sätta stopp för industriell kött- och mjölkproduktion. Vi bör ansluta oss till Djurens Rätt och läsa Jonathan Safran Foers bok Äta djur. När någon påpekar att hen äter ekologiskt och ekologiskt slaktat kött, påpekar Martin att det fortfarande handlar om slakt, att döda djur. En annan åhörare påpekar att flera vegetariska dagar bör införas i skolorna och även att en vego-lakto-ovo dag bör införas. Tre köttfria dagar i vekcan föreslås som ett led i tankemönstrets förändring. Det är önskningar i Martins smak. Han är för en vidgning av vegonormen. Sist påpekar någon att Borneos regnskog avverkas för palmodlingar. Martin tar upp denna tråd och berättar att Brasiliens regnskog i likhet med Borneos avverkas för att plantera soja, dock inte sådan soja som används i tillverkningen av sojamjölk, utan soja som enbart används till uppfödning av svenska kor. Sojan kunde ätas direkt. Martin, som själv är vegan, beklagar realiteten att djur- och mjölkbranschen subventioneras hårt, medan grönsaksbranschen inte får det stödet.
Med dessa ord avslutar Martin föreläsningens andra del och påbörjar den tredje och sista delen med frågan
"ICKEVÅLD; ÄR DET EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? ".
Enligt Martin finns det tre sätt att förändra världen 1) genom att inte bidra till våld och börja inse att man själv är en del av våldsamma processer, 2) genom att bidra med sin tid och engagera sig, 3) genom att bidra ekonomiskt och skänka pengar till icke-våldsorganisationer.
Han exemplifierar varje sätt att ändra världen på:
1) Genom att inte bidra till våld:
Ellen och Jonna är 11-åriga tvillingsystrar som 2008 vägrade att delta i skolans traditionella lussande för vapenföretaget SAAB Dynamics i Eskilstuna, trots hot från läraren att de kunde gå miste om den SAAB-finansierade klassresan.
Inte placera sin sparpengar i fonder som är kopplade till vapen- och kärnvapenindustrin.
Att våga debattera om rasism och sexism. Stick ut huvudet!
2) Genom att engagera sig:
Carl-Gustaf aktionen och liknande aktioner
Rörelsehindrade gjorde uppror mot Skånetrafiken. Genom att med sina rullstolar förhindra bussarnas avgång åstadkom de förändringar i trafikbolagets diskriminerande sätt att behandla sina resenärer på.
Bära fredssymboler på t-shirts, pins, mm. och delta i manifestationer.
3) Genom att stödja ekonomiskt.
Då den kulturella normen att arbeta heltid, skaffa barn/hus/båt och åka på semester i princip omöjliggör tid till annat engagemang, föreslår Martin att en heltidsarbetande kan ge en substantiell del av sin lön till föreningar som endast har små resurser.
Innan avslutningen, fikat och frågestunden, påpekar Martin att det är viktigt att inte bränna ut sig och att känna glädje i sitt engagemang. Till sist tipsar kvällens föreläsare om två böcker: Doing good better av William MacAskill om effektiv altruism samt Mahatma Gandhis Självbiografi - Historien om mina experiment med sanningen.
I samtalen efteråt luftades flyktingskapet som en yttring av ickevåldskamp. Vapenlösa söker de sin rätt till asyl. Och här talas det om att vägra folk rätten att säga Välkommen.
Vidare tas frågan upp om Palestina skulle ha nått större framgångar genom att strikt hålla sig till ickevåld? Martin upplyser oss om att han faktiskt har skrivit ett häfte kring Israel-Palestina konflikten. Han påpekar att det finns både palestinska och israeliska ickevåldsrörelser om än små sådana. Med fler övertygade skulle effekten bli mycket större. Han säger att forskning visar att icke-våldsamma metoder är dubbelt så effektiva som våldsmetoder.
Martin får sedan frågan om man kan tänka sig en våldsbenägen vegan. Han besvarar med att definiera veganism som en icke-våldsideologi som inbegriper alla varelser, men inser själv att det finns aggressiva veganer, då vi trots allt är olika människor. Någon i publiken tycker att veganism gränsar mot fanatism i vissa fall. Martin menar att allt hänger ihop: Det som är bra för djuren, är bra för människan och naturen. Han tycker att staten bör finansiera omställningen till annan produktion istället för att finansiera det militära.
//nini
På YouTube finns en videoinspelning av hela föredraget:
Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717.
Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.
Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19
Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här.
Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020