Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED

Maj-Britt Theorins föredrag på kulturhuset i Henån den 26 november 2014. Ett sammandrag av hennes manus.

Arr. Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och SENSUS

”Både nu och förut har vi fått stå ut med era eviga krig. Och med tålamod vi förlät. Och ändå förstod vi lätt era tricks. Hemma hörde vi att ni gjort något dumt och sa: Hur gick det i dag med ert fredsfördrag? Har ni beslutat om kommunikén som skall huggas i sten. Då svarade mannen lugnt: Lägg dig inte i. Låt mig vara i fred. Och jag teg.” Orden är Lysistrates i Aristofanes pjäs 411 före Kristus men kunde ha sagts av kvinnor idag runt hela världen. Lägg er inte i. Låt mig vara i fred. Männens fred och kvinnornas fred har varit och är olika.

Maj Britt Theorin sidobelyser ovanstående citat med en anekdot från sin tid i EU-parlamentets kvinnoutskott. Där sade en man att ”kvinnor bör förstå att de inte ska hålla på med sånt”. Han syftade på utskottets rapport om kvinnor i konflikt och om framtagning av strategier för att inbegripa kvinnor i fredsarbetet. Trots hans tillägg att kvinnoutskottet ”kunde få några rader” i försvarsbetänkandet, fick utskottet avge sin rapport några veckor före behandlingen av FN-resolution 1325.]

”Kvinnornas obeväpnade revolution mot krig” var namnet på den fredskonferens som kvinnorna arrangerade 1935. Kvinnornas engagemang för fred var mycket starkt på 1930-talet, trots ett intensivt skrammel med vapen. En serie aktiviteter genomfördes. Alva Myrdal var där och krävde redan då fredsutbildning i skolorna och ett stopp för all vapenhandel. Under 30-talet tog Inga Thorsson, nästa kvinna som ordförande för den svenska nedrustningsdelegationen, upp omställning av militär produktion till civil.

Sverige var neutralt. 1949 bröt förhandlingarna om en skandinavisk försvarsunion samman. Norge och Danmark gick in i Nato och Sverige deklarerade sig som neutralt och alliansfritt. Det gav Sverige utrymme på den internationella arenan. Alliansfriheten gav svenska politiker och diplomater en möjlighet internationellt. Som det enda landet i väst röstade Sverige 1959 för en FN-resolution som erkände Algeriets rätt till autonomi från Frankrike. Det var en viktig signal under den tid då kampen mot kolonialismen intensifierades i Afrika. Kontakt togs med ANC i Sydafrika och frihetsrörelser i portugisiska och brittiska kolonier. Så vanns ett starkt stöd för svenska förslag i FN från tredje världen och den alliansfria rörelsen. 1961 höll Östen Undén ett tal i FN, där han uppmanade länder som inte hade atomvapen att avstå från kärnvapenkapplöpningen. Det var starten för Sveriges kamp mot kärnvapen.


Alva Myrdal

Inga Thorsson

Kvinnornas kamp för fred på 30-talet följde Alva Myrdal och Inga Thorsson i deras arbete i Förenta Nationerna och i Nedrustningskonferensen i Genève. Konferensen utvidgades 1962, och Sverige blev medlem. För den svenska nedrustningsdelegationen blev Alva den första ordföranden, 1962-1973, och åtföljdes av Inga Thorsson 1973-1982, varefter Maj-Britt tog över 1982-1991. Då sa Alva: "Du måste göra det på ditt sätt. Men du måste ha tålamod, för det tar tid att förändra, men samtidigt vara otålig, för att driva på förändring". Maj-Britt anser att om ett land skall ha inflytande behövs både hängivna människor i beslutsposition, rätt tidpunkt för att agera och stöd från ett övertygat civilsamhälle.

Den 6 augusti 1945 exploderade den första atombomben över Hiroshima och tre dagar senare den andra över Nagasaki. Kärnvapenkapplöpningen började. I Sverige togs frågan om atomvapen upp på 50-talet. Generalerna talade om behovet att skaffa atomvapen, och några politiker sa att våra pojkar inte skulle ha sämre vapen än fienden. Motståndet blev starkt från fredsrörelsen – AMSA – Aktionsgruppen Mot Svenska Atomvapen, och från forskare och författare som Sara Lidman och Barbro Alving och från män som Ernst Wigforss, Rickard Sandler, Rolf Blomberg, Gunnar Beskow och Åke Gustafsson. Men det var kvinnorna som stoppade svenska atomvapen. Som ordförande för det socialdemokratiska kvinnoförbundet reste Inga Thorsson över hela landet, informerade och uppmanade kvinnor att på varje partimöte begära ett nej. På den tiden var det inte vanligt att kvinnorna begärde ordet. Männen skakade på huvudet: "Lilla vän, ägna dig åt det du kan, barnen och hemmet, och låt dom vi valt till riksdagen fatta beslut". Men kvinnorna krävde nej till svenska atomvapen.

Socialdemokratin var skakad av kvinnoförbundet. Som SSU:are deltog Maj-Britt i konferenser där generalerna fick tala. I regeringen var flera ministrar mot atomvapen.

Maj-Britt arbetade som sekreterare i Skånes partidistrikt. Chefen där var en skicklig debattör. När han en dag argumenterade att det enligt en FN-rapport inte fanns några genetiska risker med atomtestning, tog hon upp rapporten ur sin väska och bad honom visa var detta stod. Då skrek han: ”Skall du spränga partiet?" Och Maj-britt svarade: ”Partiet är inte ett mål, utan ett medel att förändra världen.”

Kvinnorna tvingade fram en kommitté för studium av atomvapenfrågan med bl a Tage Erlander, Olof Palme, Inga Thorsson och Nancy Eriksson. Slutrapporten kallades ”Neutralitet – Försvar - Atomvapen” och mynnade ut i ett nej till svenska atomvapen. Beteckningen atomvapen ändrades senare till kärnvapen.

Denna interna strid ledde till att Sverige i FN och i Nedrustningskonferensen kunde spela en stark roll. Sverige hade skaffat sig stor kunskap om kärnvapenteknologi, vilket gav landet en särskild roll vid nedrustningskonferensen. Kärnvapenmakterna kunde inte lura oss, och de alliansfria staterna litade på svenska förslag. Och neutraliteten gav trovärdighet.

Alva Myrdal hade en lång internationell erfarenhet vid Unesco och i FN och som rådgivare till den svenska utrikesministern Undén när hon började sitt arbete 1962. Hon förde en livlig korrespondens med ledare som Willy Brandt och Egon Bahr i Tyskland och skrev artiklar i internationell press. Hon var med och bildade Pugwash, organisationen för forskare i Öst och Väst, vilka försökte bygga en bro mellan länderna under det kalla kriget. Pugwash fick tillsammans med ordföranden Joseph Rotblat Nobels fredspris 1995. Maj-Britt var då ordförande för IPB, Internationella fredsbyrån, som mottog Nobels fredpris 1910.

Alva var ingen agitator men var övertygad om vikten av kunskap. Hon baserade sina förslag på fakta. Vid firandet av 150 år av fred i Sverige 1964 skapade Alva SIPRI, Stockholm International Peace Research Institute, även om det formellt tillskrevs Tage Erlander. SIPRI samlar information om vapenkapplöpning, vapenhandel och konfliktpolitik. Alva menade att vi behövde ett oberoende forskningsinstitut för att inte vara beroende av supermakternas information. SIPRI är fortfarande ett välinformerat oberoende forskningsinstitut.

Alva lärde sig snabbt om kärnvapenfysik. På den tiden företogs alla kärnvapenprov i atmosfären och spred radioaktivitet över hela världen. För att motarbeta kärnvapenmakterna använde hon den svenska kunskapen om kärnvapen och skapade ett seismologiskt laboratorium i Hagfors, vilket snabbt demaskerade varje kärnvapentest. Laboratoriet blev världsberömt, och dess resultat ifrågasattes aldrig av kärnvapenmakterna. Och människor började reagera.

Alva skrev för hand sina tal och kollade dem med ledamöter av nedrustningskommittén. När de krävde att hon skulle stryka vissa avsnitt, arbetade hon om men framförde talet precis som hon tänkt från början.

Alva var starkt emot kärnvapenproven och började ett av sina tal med att föreslå ett elfte tillägg till de tio budorden: ”Du skall inte testa kärnvapen.” Genom sitt inflytande vann hon nedrustningskonferensens stöd för förslaget om stopp för kärnvapenprov. Då agerade manssamhället. Premiärminister Harold Wilson i Storbritannien ringde till Tage Erlander och bad honom att stoppa Alvas förslag. Resultatet blev ett stopp för prov i atmosfären. Som Alva sa: ett miljöavtal för att inte sprida radioaktivitet i atmosfären och inte ett stopp för kärnvapenprov. Kärnvapenproven under jord medförde sen en kraftig ökning av kärnvapnen.

Alva fortsatte arbeta för att stoppa vapenkapplöpningen. I boken ”Spelet om nedrustningen” 1976 klädde hon av supermakterna och deras ursäkter och halvsanningar och lojala tystnad med sina allierade. Hon gav riktlinjer för en internationell strategi för nedrustning. När Alva fick Nobels fredspris 1982, varnade hon för det nya avståndskriget utan personligt ansvar, för våldsutvecklingen i media och i samhället och förde på nytt fram frågan om fredsutbildning i skolorna.

Inga Thorson följde Alva som ansvarig för svensk nedrustningspolitik 1973-1982. Hon var en agitator och mycket tuff. Sverige behöll under hennes tid sin position som ledande land i nedrustningsfrågor. Våra förslag fick mycket starkt stöd från den alliansfria rörelsen. På Maj-Britts tid lades sedan varje år cirka 25 förslag som antogs av generalförsamlingen. Sverige var under dessa år en stormakt i freds- och nedrustningsfrågor.

Som ordförande för NPT-konferensen 1975 satte Inga tryck på delegaterna: "Antingen accepterar ni i dess helhet ordförandens förslag eller så blir ni den gamla damen, d v s de länder som bryter NPT (Non-Proliferation Treaty). Alla röstade till slut för hennes förslag.

På 70-talet var det civila samhället starkt engagerat mot kärnvapen och gav politikerna möjlighet att agera. Engagerade journalister berättade i vilka städer medeldistansrobotar skulle placeras och fick 100.000-tals människor ut på gatorna i Europa i protest. Människorna var inte dumma och förstod att deras stad skulle bli förstahandsmål för en fiende. [reds. anm. Maj Britt Theorin upplyser om att det finns tre olika kärnvapen: lokala kärnvapen, medeldistanskärnvapen som når sitt mål inom fem minuter samt kärnvapen som avfyras t.ex. från flyg eller båt och når över hela atmosfären.] På ca 5 minuter skulle en medeldistansrobot kunna från Sovjet nå Europas städer och tvärtom. Man skulle inte ens ha en chans att nå ett skyddsrum.

Den nya neutronbomben skulle döda allt levande genom radioaktiviteten men spara byggnader och kapital. Reaktionerna var enorma. Inga agerade för att sammankalla en FN- session om neutronbomben 1978, och dåvarande statsministern Thorbjörn Fälldin talade där.

Inga begärde en FN-studie om nedrustning för utveckling, för att transformera militära resurser för omställning till civil produktion. Hon ledde FN-studien, som inte gick vidare på grund av protester från det militära etablissemanget. När Maj-Britt tog över bad hon Inga att leda en liknande studie om svensk militär produktion, och hon gjorde ett mycket bra arbete. Militärindustrin, militären i Sverige och en mängd politiker protesterade. Tanken var att när en militär order gavs, skulle leverantören också ange hur produktionen skulle utvecklas för civila ändamål efteråt. Så undveks argumentet om arbetslöshet, om nya order uteblev.

För en FN-studie måste du ha en idé och begära en studie, samla andra länder kring idén, och när studien är klar efter ett eller flera år, läggs en resolution i generalförsamlingen. Maj-Britt har lagt förslag om och lett tre FN-studier, en om kärnvapen 1989-90, en om att använda militära resurser i sin helhet för att rädda och återställa miljön 1991-92, och en om jämställdhet och fred 1994 inför Pekingkonferensen.

Vid det första mötet med studien om kärnvapen sa den egyptiske ambassadören: ”Detta är det första mötet med en kvinna som ordförande, och jag vet inte hur det skall sluta.” När problem uppstod mellan den franske och nyazeeländske ambassadören, fick de tid att lösa problemet sig emellan, och det klarade dom. Den amerikanske ledamoten var minst sagt allergisk mot allt ryskt och ställde sig i sista minuten bakom en enig studie. Den egyptiske ambassadören höll till slut ett mycket positivt tal och tackade ordföranden för ett väl genomfört arbete...

Maj-Britts studie om militära resurser för miljön antogs enigt, men när den skulle presenteras vid miljökonferensen i Rio hade Sverige en borgerlig regering. Carl Bildt var inte intresserad, och miljöministern Olof Johansson ville eller vågade inte föra fram den.

Olof Palme var den mest prominente svenske politikern under 1900-talet. Han försvarade de små ländernas integritet och stödde starkt FN och internationell lag och var för nedrustning både globalt och i Europa. 1982 bad han Maj-Britt att ta ansvaret för svensk freds- och nedrustningspolitik men samtidigt behålla sin riksdagsplats: "Dit har väljarna valt dig, men denna roll har bara jag bett dig ta".

Olof Palme föreslog att Maj-Britt skulle åka till Hiroshima. "Du blir aldrig densamma", sa han. Den som mött hibakusha, hört deras historia och vid museet sett stenen med silhuetten av en människa inbränd, är övertygad om vikten av att arbeta för en kärnvapenfri värld.

Olof Palme var den förste som tog upp frågan om ett förbud mot kärnvapen 1985 i sitt tal i FN. Ett decennium senare begärde jurister mot kärnvapen, att generalförsamlingen skulle begära svar av Internationella domstolen i Haag på frågan, huruvida hot om eller användning av kärnvapen stod i överensstämmelse med internationell lag. Som delegat kunde Maj-Britt se hur de amerikanska delegaterna gick in i de alliansfria ländernas möten och hotade med att dra tillbaks ekonomiskt eller militärt stöd, om länderna röstade för resolutionen. Resolutionen drogs tillbaks det året men vann året därpå i Generalförsamlingen, efter ett väl genomfört arbete av Internationella jurister mot kärnvapen. Sverige, som då leddes av Carl Bildt, förvånade världen med att avstå i omröstningen.

Maj-Britt var tillbaka i riksdagen och motionerade att Sverige skulle svara nej, då domstolen inhämtade riksdagens åsikt i frågan om hot om eller användning av kärnvapen stod i överensstämmelse med gällande lag. Motionen stöddes av alla partier utom moderaterna och fick en mycket stor majoritet i riksdagen. Med en vecka kvar hade Sverige inte svarat domstolen, och Maj-Britt påminde Carl Bildt om riksdagens beslut. Fem i tolv svarade den svenska regeringen att ”den svenska riksdagen anser att det inte är i överensstämmelse med internationell lag att hota med eller använda kärnvapen”. Detta blev också den Internationella domstolens utslag 1995.

Det var inte bara politiker som agerade utan det pågick också en intensiv opinionsbildning i det civila samhället

Olof Palme ledde under två år projektet "Gemensam säkerhet", som innehöll förslag om allmän nedrustning och om kärnvapen, som vi sedan kunde aktualisera i FN. Grundförslaget att man inte kan söka säkerhet på någon annans bekostnad, utan måste söka den gemensamt, är lika aktuellt i dag som då.

Rapporten "Gemensam säkerhet" antogs 1 juni 1982 "det stora fredsrörelsens år", med de stora fredsdemonstrationerna, i Göteborg med mellan 50.000 och 80.000 deltagare och i London med 300.000. Vid världens största fredsmöte i New York med 1 million människor några veckor senare, höll Maj-Britt som representant för kvinnorna i Europa ett av sina kortaste tal [ i Central Park]: 2 min, plus 38 sekunder applåder. Talarna hade fått 1, 2 eller 3 minuters talartid.

1995 ringde den australiske premiärministern och undrade om Maj-Britt (som ensam kvinna bland 16 män) ville ställa upp i en kommission, som skulle presentera ett förslag till total kärnvapennedrustning. Ett realistiskt förslag. Året därpå lade kommissionen fram det realistiska förslaget om hur alla kärnvapen kan avskaffas totalt.

Som sex första viktiga steg föreslogs att

  1. Alla kärnvapen tas ur omedelbar stridsberedskap (off alert
  2. Ta bort och separera alla kärnvapen från vapenbärare
  3. Sluta utplacera icke-strategiska kärnvapen
  4. Stoppa alla kärnvapenprov
  5. Påbörja förhandlingar för att ytterligare reducera amerikanska och ryska kärnvapen
  6. Överenskommelse mellan kärnvapenländerna att aldrig använda kärnvapen först och aldrig mot icke-kärnvapenländer

Därefter skulle steg tas för att avvärja vidare spridning av kärnvapen, stopp för produktion av klyvbart material för kärnvapenframställning och utveckla verifikationer för ett avtal om en kärnvapenfri värld.

I ett 13-punktsprogram för praktiska steg mot kärnvapennedrustning, som NPT-konferensen (med såväl kärnvapenländer som icke-kärnvapenländer) enhälligt antog år 2000, återfinns Canberra-kommissionens förslag. Vid NPT-konferensen 2015 kan detta beslut göras till ett handlingsprogram med fastlagd tidplan.

Sverige kan påverka freds- och nedrustningspolitiken i världen, om vi bevarar alliansfriheten och säger nej till svenskt NATO-medlemskap. När politiker och militärer i tysthet närmat oss till NATO, t ex via Afghanistankriget som lakejer för USA:s krig i 13 år, måste vi säga stopp. Skydda kvinnorna, stoppa droghandeln, införa demokrati är inte skälen för deltagande i kriget. Syftet är att motivera oss för NATO-medlemskap, säger forskarna från försvarshögskolan.

I boken ”Bevara alliansfriheten – nej till Nato-medlemskap” ger en grupp erfarna män och några kvinnor argument mot ett svenskt medlemskap. Med fakta läggs moteld mot försöken att dra oss in i NATO. Maj-Britt behandlar kärnvapenfrågan och följderna av en anslutning till NATO. Då faller Sveriges antikärnvapenpolitik, vi öppnar för NATOs kärnvapen på svensk mark och blir automatiskt ett mål för ryska kärnvapen. Vår möjlighet att verka för fred och nedrustning försvinner.

För att Sverige ska kunna påverka freds- och nedrustningspolitiken i världen krävs en engagerad regering och ansvariga politiker, som avsätter resurser för detta. Det krävs en aktiv allmän opinion. Det krävs en medveten fredsrörelse. Det krävs ett samarbete mellan professionella grupper som jurister, läkare, journalister som tar sitt samhällsansvar och agerar. Det krävs tålamod men också otålighet som Alva sa. Och det kanske på nytt krävs en ”Kvinnornas obeväpnade revolution för fred”.

[ Före frågestunden och på begäran av Erni Friholt från Fredsrörelsen på Orust berättar Maj Britt Theorin om Åke Sandin, som är årets mottagare av rörelsens ”Folkets Nobelpris för Fred”. Maj Britt berättar att Åke Sandin är en rättfram och klar person som tidigare har varit lärare. Han byggde upp Tyresö Ulands- och FredsFörening (TUFF) och var dess första ordförande. Han startade en närradio som ännu sänder varje söndag. Hon berättar vidare att han, utan att någonsin ha fått statligt bistånd, bl.a. har byggt skolor i Indien och Afrika. Han har även fått pris från bland andra Svenska Läkare mot Kärnvapen för sitt arbete för fred. Maj Britt menar att det har startats en ogrundad förtalsskandal om honom som antisemit.]

 

Kursiverade inslag och referat av frågestunden: Ann Nilsson, alias Nini.

Sammandrag av manus: Ola Friholt

 

Höjdpunkter ur frågestunden:

Med anledning av förra veckans presentation av boken ”Bevara alliansfriheten – nej till Nato-medlemskap” inför riksdagen, tillfrågas Maj Britt att berätta om ”värdlandsstöd”. Hon säger att regeringen tog beslutet på sommaren när uppmärksamheten brukar vara låg. Att vara värdland innebär att NATO-trupper på svensk inbjudan stationeras på svenskt territorium när det råder kris, krig eller konflikt, vilket är absurt. Regeringen slöt avtal utan riksdagens och folkets stöd. Avtalet träder i kraft 2016, men innan dess går det på remiss till riksdagen. Att stora anläggningar redan byggs i Sverige tyder dock på förberedelser som strider mot att riksdagen ännu ej godkänt avtalet.

Maj Britt Theorin tar sedan upp NATO-projektet ”Partnerskap för fred”, som Sverige och även Ryssland är medlem i. Genom detta samarbete har Sverige varit i Afghanistan i 13 år och kommer att vara kvar i landet efter ett förväntat riksdagsbeslut den 17:e december 2014. Även nuvarande regering har uttalat att svenskarna ska vara kvar i landet för att ”utbilda”. USAs och Sveriges soldater stannar kvar trots att inga andra länder ska ha kvar trupper. Dessa kostnader skulle kunna användas för det civila samhället. Maj Britt finner att krigsinsatsen i Afghanistan är en skandal, ett steg mot NATO, vilket drivs av folkpartiet och moderaterna.

Någon i publiken undrar om Maj Britt Theorin eller fredsforskare tillfrågas av regeringen. Maj Britt svarar att hon inte tillfrågas alls. Den finska regeringen har däremot bett henne att gå igenom resolution 1325 med det finska utrikesdepartementet.

En åhörare, som påpekar att han är pacifist, undrar hur man ska hantera det faktum att afghaner är livrädda för att soldaterna lämnar landet. Maj Britt håller med om att det är ett dilemma, men att Svenska Afghanistankommittén, SAK, inte kommer i närheten av soldaterna och att den driver sitt samarbete lokalt med andra biståndsorganisationer.

Maj-Britt Theorin spinner sedan vidare på sitt eget samarbete med afghanska kvinnor. Det första samarbetstillfället var 2001 och skedde i samband med att en ny afghansk regering skulle bildas. I förhandlingsspelet satte Maj-Britt press på deltagarna att inkludera kvinnor i regeringen. Hon grundade argumenten på fakta och sa att kvinnofrågan inte kunde vara en kulturell fråga, för Afghanistan hade haft kvinnliga lärare, professorer och till och med en kvinnlig general förr. Detta resulterade i att två kvinnor valdes in i regeringen. En av dessa kvinnor, Sima Samar, tilldelades 2012 The Right Livelihood Award för fred. Under sitt andra samarbetstillfälle, som ägde rum i Sverige, utbildade Maj-Britt afghanska kvinnor i resolution 1325 och de rättigheterna den ger dem, för att de själva ska kunna lösa problemen i sitt land. Maj Britt menar vidare att Sverige, som beslutat ge stort bistånd till Afghanistan, bör ställa krav om kvinnors utbildning, kvinnors möjlighet till arbete och demokratisk delaktighet och inte på meningslös militär närvaro. Kvinnorna måste ta strid i sitt land med vår hjälp.

När Maj Britt får frågan hur hon ser på att Sverige som icke-NATO land deltar i NATO-övningar, svarar hon att det är ”åt helsike”. Projektet ”Partnerskap för fred” öppnade för detta, trots att det ursprungligen avsåg att få Ryssland att känna sig säkert. Hon poängterar att Sverige inte är medlem i NATO och inte heller ska bli det. Den nuvarande regeringen har deklarerat att Sverige inte ska vara med. Hon påpekar att NATO kräver att 2% av landets BNP satsas på det militära försvaret. Anslaget ligger idag på 1,2%.

En åhörare undrar vad man kan göra ”med män som Putin”, efter att ha påpekat att Ryssland har dragit sig ur partnerskapet, att Ryssland har stoppat sitt samarbete med Europa, vilket möjliggjort att länder kunnat besöka varandra, samt att Ryssland har censurerat medierna. Åhöraren undrar vidare hur man kan se till den gemensamma säkerheten för sitt fyråriga barnbarn i Umeå och barnbarnets motsvarighet i Ukraina. Maj-Britt hänvisar till Olof Palmes ord om att man ska sätta sig in i hur fienden tänker och utifrån det bestämma hur man ska agera och hantera aggressioner och rädslor. Militära hot minskar inte rädslan. Istället behöver man ställa sig frågan vad deras bekymmer är och på vilket sätt de kan mötas. Maj Britt förklarar varför Putin agerar som han gör, samtidigt som hon tydliggör att det är en del av förklaringen och inget försvar för hans agerande. Hon betonar att situationen i Krim och Ukraina inte är godtagbar, och att detta bryter mot internationell rätt. Men NATO bryter sitt eget muntliga avtal att hålla sig på avstånd från Ryssland genom att istället stegvis närma sig. ”USA gav fan i det”. Åhöraren påpekar att länder som Estland, Lettland, Litauen och Polen haft rätt att själv få välja sitt NATO-medlemskap. Theorin returnerar att NATO snarare har välkomnat dem in. Hon håller med om att Putin eldar upp sitt folk och att det råder ett hårt klimat i Ryssland.

Samma åhörare säger att situationen på Västbanken inte har förbättrats sedan 1967, och att Israels övergrepp fortsätter trots omvärldens kritik. Maj-Britt svarar att Margot Wallströms erkännande av Palestina, som tidigare erkänts av 131 länder, ger Sverige en starkare roll. Hon menar att man ska ta den diplomatiska vägen och ställa krav. Övergreppen fortsätter p g a att Israel åtnjuter stöd från USA i form av beskydd, vapen och avsaknad av krav.

När en röst i publiken jämför dagens positionering av länderna med situationen som den var strax före andra världskriget, betonar Maj Britt Theorin att lösningen bör vara politisk och diplomatisk. Hon menar dessutom att det inte är självklart att NATO skulle ha anfallit Ryssland även om Ukraina varit medlem i NATO. Hon upprepar att Krim inte kan ursäktas, men hon visar förståelse för de ryska känslorna, som grundar sig i att Chrustjov utan att ana Sovjets framtida upplösning gav bort Krim till Ukraina, som senare blev ett självständigt land.

Hur ska Ukrainas barn leva ett säkert liv, undrar åhöraren som tidigare drog parallellen mellan sitt eget barnbarn i Sverige och ett jämnårigt barn i Ukraina. Maj Britt svarar kort att det ukrainska barnbarnets morfar bör hitta politiska och diplomatiska lösningar på problemet.

Ola Friholt från Fredsrörelsen på Orust tar ordet och klargör att ”det förfärliga ryska hotet” i verkligheten uppgår till 8% av NATO:s militära kapacitet. Ryssland är således inte på väg att anfalla, anser Ola och menar att flertalet saknar insikt i maktförhållandena och låter sig luras.

Orsaken till att EUs handelsavtal med Ukraina kunde utlösa en militär reaktion, förklarar Maj Britt, ligger i den ukrainska presidentens agerande. Han satsade nämligen samtidigt på EU och Ryssland, då han ville ha det bästa av båda, men opinionen var stark för EU. Konflikten mellan Ryssland och EU utlöste då en militär aggression från Ryssland. (Med EU följer oftast NATO, och Rysslands Svartahavsflotta finns på Krim. Den riskerade hamna i ett blivande Natoland. / Ola F.)

Erni Friholt från Fredsrörelsen på Orust tänker tillbaka till fredsmarschen till Moskva och Minsk 1982 och undrar om det återigen är dags för sådan aktion som att marschera eller att bjuda in kvinnoröster. Utifrån sin egen erfarenhet menar hon sedan att fler bör lära sig ryska, så att man slipper bli lurad när det som översätts i medierna inte stämmer med det som sägs.

I publiken pågår ett meningsutbyte om huruvida det ukrainska presidentvalet, som f ö godkändes av valobservatörerna, till fördel för Yanukovych, berodde på valfusk eller ej.

Maj-Britt säger att ”det bästa sättet att bli av med en ovän är att bli vän”. Hon återkopplar till det Ola sa tidigare, bekräftar att det i många år har funnits en s.k. ”rysskräck”, en viss rädsla för rysk militär aggression och menar att Putin inte klarar av ett krig. Hon är övertygad om att Putin däremot testar gränserna och spelar på den inhemska skräcken för Väst, vilken NATO, som är den största militära alliansen, står för. Ryssland befinner sig på en underlägsen nivå vad gäller utrustning, teknologi och kärnvapen i jämförelse med NATO. Ryssland kan inte kriga, och kärnvapen kan inte användas i ett krig som då blir det sista kriget, vilket både USA och Ryssland är medvetna om. Istället bör man hitta en väg att minska spänningarna, poängterar Theorin. Hon menar att det finns andra vägar än de militära. Det finns t ex krav på ett FN-mandat för att agera. Det finns behov av att stärka FN och att skapa metoder.

En röst ur publiken tycker att ungdomarna saknas i kvällens sammanhang. Då berättar Maj Britt en anekdot från 2003, då hon bland 100.000 demonstranter överraskad träffade på sitt då 17-åriga barnbarn och 7 av hennes kompisar. Hon håller dock med om att det är nödvändigt att få med ungdomarna.

En åhörare återkopplar till Maj Britts föreläsning, där hon bl a belyste Alva Myrdals förslag om fredsutbildning. Själv menar åhöraren att en sådan utbildning kunde fördjupa samhällets syn på flyktingar som potentiell arbetskraft eller lycksökare och främja flyktingarnas integration genom kunskap om konflikter och konfliktlösning. Maj Britt påminner om att hon motionerade om en fredsfostran, som skulle sträcka sig från förskolan upp till universitetet och som skulle lära ut hur man löser konflikter istället för att utkämpa dem, det som numera kallas konfliktlösning och återfinns i läroplanen på alla nivåer. Maj Britt håller med åhöraren om att flyktingpolitiken har misslyckats med att klargöra Sveriges ansvar och plikt.

Fri återgivning av Ann Nilsson, alias Nini





Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com