Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden

Förundran, förfäran och en appell om besinning

 

Program av och med Stefan Edman och Tomas von Brömssen.

I Henåns kulturhus den 16 november 2021

 

Tomas von Brömssen inleder med flöjtspel och läser ur Harry Martinsons diktepos Aniara

 

Mitt i den brinnande solen
finns en pupill, en kärna
som med sin gåtfulla virvel
gör den till kärlekens stjärna.
Var gång den ser på jorden
uppstår en äng och blommor
dag efter dag och fröar
glad genom lycklig sommar.

 

Blommorna lyfter ur marken
ett levande flaggspel som vaggar.
Fjärilar dansar med gula
slöjor kring tistelns taggar.
Humlorna brummar i gräset
där stråskuggan marken rutar.
Sval leker sommarvinden
i lättrörda vallmoklutar.

 

Flyktig är lyckan – en stundens
slumpvinst i soliga dagar.
Långt bortom larv och grymhet
lyser i sommarens hagar
kärlekens sommarstjärna,
midsommartidernas blomma.
Vad förtjänte väl mera
att vi bleve glada och fromma.

 

 

 

Utifrån texten reflekterar Stefan över vår egen tid och beklagar den belägenhet vi här på detta rymdklot befinner oss i.

Här är det stilla och svårt att förstå att vår farkost Jorden reser med en hastighet av 108 000 km i timmen. Den har i 4 500 miljoner år rest med samma hastighet. Farkosten är flera tusen miljoner år. 70% består av oceaner. Nu är antalet passagerare nära 8 miljarder människor.  1921 var vi 2 miljarder. Här finns också 8.7 miljoner levande arter, som vi känner till. En miljon är växter. Resten är insekter och djur. Homo sapiens, vår art, lever här sedan 200 000 år. Men t ex rödspättan är urgammal.

Stefan visar ett bildspel från ett marint reservats forskningslaboratorium. Bland dessa är skalbaggen som är mycket äldre som art än människan. Bilderna är alla vackra och vi får erfara skönheten i naturen. Vi får t ex se fotbollssvampar, väldigt gamla, ängeln med bockhorn likaså. Larven av vingsnäckan är en halv centimeter lång. Mareldsdjuret består av en enda cell, men har energiverk, sopstation m.m. Kammaneten är liten, den kom hit från Svarta havet med båtarnas ballastvatten. Och här: en liten sjöpung, lite slemmig med ett ägg som är en tiondels millimeter stort. Tänk er när ni tar ett dopp ensam på kvällen vid bryggan. En enda kallsup ger er hundratusen sjöpungsägg i munnen…











Valthornet är en larv till havets daggmask. Sjögurkan har en art som äts av fransmännen. Skageracks vackraste färger uppvisar Nordsjöräkan. Den är närsynt och navigerar med sina antenner. Den börjar som man och uppvaktar honorna. Efter ett halvår blir den själv hona.

De åtta miljonerna arter utgör en procent av passagerarna på denna rymdfärja. Människan gör livet surt för dem. Ändå gör de syret vi andas, mullen vi odlar, osv.

Harry Martinson hyllade jorden och skrev många underbara naturböcker. Idag tränger vi människor ut arter som försvinner för alltid. Våra liv hänger ihop med dem. Det blir varmare här på rymdfärjan.

 

Martinson skrev Aniara som en revy över människan i tid och rum. Det var några år efter atombombanfallen mot Hiroshima och Nagasaki 1945. Avgörande händelser var att Sovjet hade sprängt den första vätebomben 1953 och att Martinson hade lånat ett teleskop och fått se Adromedagalaxen, 1,5 miljarder ljusår bort. Han greps av förundran samtidigt som han erfor faran med atombomber.

Han dikterade de första 29 sångerna för sin fru. Det blev 103 när de kom ut 1956. Dikteposet handlar om att jorden, kallad Doris dal, blivit strålskadad och att människorna evakueras med hjälp av skytteltrafik med rymdfärjor till Mars.

En av dessa, Aniara, råkar ut för ett tekniskt haveri, drabbas av meteoritkollision  och blir så skadad att piloterna inte kan styra den tillbaka i kurs utan far okontrollerat vidare mot Lyrans stjärnbild.

Martinson uppfann nya ord. Färjan kallas goldondern och är 16 000 fot lång (nästan 5 km) 900 meter bred och transporterar 8 000 flyktingar.

 

Tomas läser dikt nr 2 och 3

 

Goldondern Aniara stängs, sirenen ger signal
för fältutstigning enligt känd rutin
och gyrospinern börjar att bogsera
goldondern uppåt emot zenits ljus,
där magnetrinerna som häva fältens styrka
snart signalera läge noll och fältavlösning sker.
Och likt en jättepuppa utan vikt
gyreras Aniara vibrationsfritt
och utan varje störning bort från Jorden.
En ren rutinstart utan äventyr,
en vanlig gyromatisk fältavlösning.
Vem kunde ana att just denna färd
var dömd att bli en rymdfärd helt för sig
som skulle skilja oss från sol och jord,
från Mars och Venus och från Doris dal.

 

Dikt nr 3, vers 1

 

En nödgir för asteroiden Hondo
(som härmed räknas upptäckt) tog oss ut ur kursen.
Vi missade på Mars, kom ur dess bana
och för att undgå fältet Jupiter
Vi lade oss på kurvan ICE-tolv
i Magdalenafältets yttre ring,
men mötte stora mängder leonider
och väjde vidare mot Yko-nio.
Vid fältet Sari-sexton uppgav vi försöken
att vända om.
Vi låg i vändning då en ring av klippor
gav ekografiskt bilden av en torus
vars tomma centrum vi nu ivrigt sökte
och fann det så, men i så branta vinklar
att genomgången blev ett haveri
för Saba-aggregatet som fick träff av rymdsten
och stora mängder rymdgrus.

 

Stefan

Dessa märkliga ord av Harry Martinson, som var självlärd naturvetare och i kontakt med experter inom professionen!

Aniara är en mäktig metafor … utan hopp om räddning.

Miman är Martinsons uppfinning (TV:n var uppfunnen 1953). Folk söker sig till Mimahallen och de kan se Doris dal lång tid tillbaka. Där kan de drömma sig bort och längta men också föreställa sig en annan framtid. De är ju på väg mot oändligheten utan hopp om räddning.

 

Tomas läser andra versen av dikt nr 3

 

När ringen dragit bort och rymden klarnat
var ingen återvändo längre möjlig.
Vi låg med nosen riktad in i Lyran
och någon riktningsändring var ej tänkbar.
Vi låg i dödrymd men till allan lycka
var tyngdkraftsverktyg inte ur funktion,
och även värmeledningen och ljuset
var utan störningar.
Av annan apparatur var en del skadat
och annat mindre skadat kunde lagas.
Definitivt är nu vårt olycksöde.
Men miman håller (hoppas vi) till slutet.

 

Tomas läser dikt nr 4

 

Så gick det till när solsystemet stängde
sitt grindvalv av den renaste kristall
och skilde rymdfartyget Aniaras folk
från solens alla sammanhang och löften.

 

Och överlämnade åt skräckstel rymd
förspred vi anropsordet Aniara
i glasklar ändlöshet med nådde intet.

 

Fast rymdens vibrationer lydigt kringbar
vår stolta Aniaras slutrapport
i vida ringar sfäriskt och kupoliskt
gick den i tomma rymder utspilld bort.

 

I ångest sänt av oss i Aniara
föll och förföll vårt anrop Aniara.

 

Stefan

Alla hade ännu inte förstått. Vi ska väl vända någon gång… Men piloten Isagel förstår. Miman dyrkas. Miman hoppas, vi ska hålla ända till slutet.

Isagel, den kvinnliga piloten har lånat drag av Karin Boje. Hon inser den oerhört dramatiska sanningen att det inte finns någon väg tillbaka. Man samlas i Mima-salen och knäböjer, dyrkar mimaroben som sköter miman. Denna börjar leva sitt eget liv och blir nästan en gudomlig gestalt. Den visar hela mänsklighetens samlade kultur och minnen. Det är den enda livlinan man har till Doris dalar.

 

Tomas läser dikt nr 7

 

Vi följer ännu våra jordevanor
och samma seder som i Doris dalar.
Vi delar upp vår tid i dag och natt,
vi låtsas gryning, skymning, solnedgång.
Fast rymden runt omkring är evig natt
så stjärnklart kall att de som ännu bo
i Doris dalar aldrig sett dess make
har hjärtat enat sig med kronometern
att följa soluppgång och månuppgång
och bådas nedgång sedd från Doris dal.
Nu är det sommarnatt, midsommarnatt
och folket vakar timme efter timme.
I stora samlingssalen dansar alla
som ej har spaningsvakt i ändlösheten.
De dansar där tills solen rinner upp
i Doris dal. Då står det plötsligt klart
det fruktansvärda, att hon ej går upp,
att livet, redan dröm i Doris dalar
är ännu mera dröm i Mimas salar.

 

Och danssalongen här i ändlösheten
fylls då av snyftningar och människodrömmar
och öppen gråt som ingen längre döljer.
Då slutar dansen och musiken tystnar
och salen tömmes, alla går till miman.
Och för en tid kan miman lösa trycket
och skingra minnena från Doris stränder.
Ty ofta kan den värld som Mima visar
slå ut den värld vi minns och som vi lämnat.
Om inte skulle miman aldrig fängsla
och inte dyrkas som ett heligt väsen,
och inga kvinnor skulle hänryckt smeka
gudinnans postament i salig skälvning.

 

Stefan

Det finns en dramatisk nerv i sångerna. Det finns en likhet med vår egen tid, där det finns mycket oro och sorg och kanske också längtan tillbaka. Fler och fler i Aniara inser att det inte finns någon återvändo. Miman ger tröst men även andra vägar söks genom att sekter uppstår. Människor mötes, filosofer dyker in i det sublima. Libidinnorna erbjuder sina tjänster. En sekt som kallas ”kittlarna” uppstår.

 

Tomas läser dikt nr 14

 

En sekt som kallas Kittlarna har uppstått.
De träffas för att kittlas och att kittla.
Det är mest kvinnor, men de ledande är män
och kallas kittelflikare,
Ett gammalt ord från förgoldondisk tid.
I ”Blå arkivet” finnes ordet nämnt.
Det hör på något sätt ihop med föda
i äldre mening, och med lågor.
Mer vet jag inte.
Som barn i skolan såg jag visserligen
vid något tillfälle naturlig eld.
Den tändes, minns jag, i ett stycke trä,
som visades omkring och utspred rök
och även någon värme.
När alla hade sett hölls träet ner i vatten.
Den lilla pittoreska lågan släcktes.
Trä var ett sällsynt ämne. Hade funnits
i förgoldondisk tid men sedan minskat
alltmer på grund av strålningskatastrofer.
Vi var rätt rörda, minns jag, där vi stod
i ring och såg det lilla träet lysa.
Men det är länge sedan, ack så länge.

 

Stefan

Under förgoldondisk tid fanns träd som gav upphov till trä som kunde glöda till rök, men dessa träd försvann i och med strålningen (av atombombsdetonatio- nerna). Man förstår att det var länge sedan det fanns trä och träd i Doris dal.

 

Tomas läser dikt nr 48

 

En poetissa uppstod i vår värld
och hennes sångers skönhet lyfte oss
ut ur oss själva, högt till andens dag.
Hon gyllenströk vårt fängelse med eld
och sände himlen in i hjärtats hus
förvandlande vart ord från rök till glöd.
Hon hade kommit ifrån landet Rind
och myterna som omgav hennes liv
var sammantagna själv ett heligt vin.

 

Själv var hon blind. Från födelsen ett barn
av tusen nätter utan skymt av dag
men hennes blinda ögon tycktes som
den mörka källans djup, all sångs pupill.

 

Och undret som hon förde med sig hit
var mänskosjälens lek med språkens själ
och visionärens lek med ve och väl.

 

Och vi förstummades av salighet
och vi förblindades av härlighet
i rymdens bottenlöshet där hon blind
i mörkret uppfann Sångerna om Rind.

 

Stefan

Det finns en blind poetissa som är visionär och hon uppfann sångerna om Rind.

Det är en metafor även för vår tid. Apokalypsen – är det slutet för hela mänskligheten? Då tar en diktator över. Så sker i Aniara, förstepiloten. Några ser det som ett hopp – också i vår tid. I Aniara däremot slocknar ljusen.

 

Tomas läser dikt nr 103 (sista dikten)

 

Jag skruvar lampan ner och bjuder frid.
Vårt sorgespel är slut. Jag återgav
med sändebudets rätt från tid till tid
vårt öde speglat i galaxens hav.

 

Med oförminskad fart mot Lyrans bild
i femton tusen år goldondern drog
likt ett museum fyllt av ting och ben
och torra växter ifrån Doris skog.

 

Bisatta i vår stora sarkofag
vi fördes vidare i öde hav
där rymdens natt oändligt skild från dag
en glasklar tystnad välvde kring vår grav.

 

Vid mimans gravplats stupade i ring
till skuldfri mull förvandlade vi låg
förlossade från bittra stjärnors sting.
Och genom alla drog Nirvanas våg.

 

Stefan

Alla dessa 103 sånger förtjänar att begrundas.

Duger metaforen Aniara för vår egen tid? För mänskligheten finns inte mycket tid kvar. I dikten tar klimatdiktaturen över.

 

Tomas läser fem strofer ur dikt nr 31

 

Nu påbjöd Chefone förföljelser,
och jag och många andra måste gömmas
i ett asylrum underst i goldondern
tills raseriets skålar hunnit tömmas.

 

Där sutto tekniker av alla grenar
som svarade mot fjärde tensorläran,
alltmedan de som ständigt förorenar
den rena tanken höljde sig med äran.

 

Oändligt virrigt sökte man bevisa
att vi var skuld till mimans olycksöde
att varje ego som befläckat skärmen
med egna tankar hindrat bildens flöde
och smutsat tröstens flod med egna drömmar
och grumlat mimans strålkraft, rymdens strömmar.

 

Men detta språk som skulle allt förklara
blev dunkelt för oss själv, ett blindbockspel
av ord som undvek ord och lekte blindhet
mitt i den klarhet som var rymdens själ.

 

Stefan

Vi har just haft Glasgowmötet, COP26. Greta m fl visar mycket av misstro mot ledarna och efterlyser snabba verkliga åtgärder. Andra hyser hopp om att komma i kurs igen. 105 länder enades att stoppa avskogningen (på pappret än så länge). De som gick in i den alliansen var viktiga länder som Brasilien, Kongo och Indonesien. Kampen förs till nästa sekelskifte. Även annat beslutades, sådant som gör att man kan hoppas på en dräglig framtid vid 2 procentmålet. Det kommer att krävas kamp under lång tid. Liksom i Aniara kan vi uppleva en längtan tillbaka för en framtid med gott liv. Det var en förhoppning som länge fanns i Aniara. Vi upptäcker vad vårt rymdskepp Jorden är, ”en liten blåsa i Guds andes glas”.

 

Tomas läser 3 verser ur dikt nr 13

 

Vårt rymdskepp Aniara färdas fram
i någonting som ingen hjärnskål har
och heller ingen hjärnsubstans behöver.
Hon färdas fram i någonting som är
men ej behöver vandra tankens väg:
en ande som är mer än tankens värld.
Ja, genom Gud och Död och Gåta går
vårt rymdskepp Aniara utan mål och spår.
O, kunde vi nå åter till vår bas,
nu när vi upptäckt vad vårt rymdskepp är:
en liten blåsa i Guds andes glas.

 

Jag skall berätta vad jag hört om glas
och då skall ni förstå. I varje glas
som står tillräckligt länge oberört
förflyttas glasets blåsa efterhand
oändligt sakta mot en annan punkt
i glasets kropp och efter tusen år
har blåsan gjort en resa i sitt glas.

 

På samma sätt i en oändlig rymd
där svalg av ljusårs djup sin välvning slår
kring blåsan Aniara där hon går.
Ty fastän farten som hon gör är stor
och mycket högre än en snabb planets
är hennes hastighet med rymdmått sedd
på pricken svarande mot den vi vet
att blåsan gör i denna skål av glas.

 

Som avslutning spelar Tomas på sin flöjt.

PAUS med kaffe/te och hembakt

 

 

Efter pausen:

 





 

Stefan frågar Tomas vad han tänker när han läser Aniara.

Tomas: Det hemska är att Aniara är jätteaktuell och går rakt in i vår tid. Det var den då också, antar jag, efter Hiroshima. Jag tänker inte så mycket när jag läser för att jag håller mig själv lite tillbaka för att ge utrymme åt texten.

 

Stefan: Kommer det att gå såhär? Är det en varning?

Det är en oerhörd dystopi, den monumentala katastrofen.

Den stora utmaningen nu är en ny klimatkatastrof, är det inte så? Det är viktigt för mig att följa kunskapen så gott man förstår. I Glasgow var stämningen god. Det var komplexa frågor. Det ligger en oerhörd orättvisa i hur länder drabbas jämfört med hur mycket de har orsakat den här situationen. De kom ändå överens om att fasa ut kolet. Ja, Indien kunde gå med på skrivningen när man bytte ”fasa ut” till ”fasa ner”. Det finns stora behov av att hitta ljuset. Vi måste ställa raka frågor, en appell till besinning.

 

Tomas: Min fru säger att jag inte får låta kranvattnet rinna. Jag måste nog lära mig det.

Stefan: Det är en del av den stora systemförändringen. Vi måste alla vara med i den förändringen.

Erni: Vi som medverkar ska också vara med och bestämma!

Stefan: Räknar man ihop alla klimatlöften och uppföljer dem kan vi klara 1,8 grader!

Publ: Man kan göra mycket, spara, köpa mindre, t ex kläder.

Publ: Vi kan omvärdera vad som är värt något. Då behöver vi inte sakna vår nuvarande standard. Vi kan använda vår tid till att värna och vårda det vi har.

Publ: I stället för att tala om standardsänkning kan man tala om livskvalitetshöjning

 

Karin:  I en amerikansk undersökning från Brownuniversitetet (Net Crawford) fick man vända sig till energidepartementet för att få en uppfattning om militärens utsläpp. Försvarsdepartementet hemlighåller uppgifterna om dem, och de har stöd i Kyotoavtalet som gjorde undantag för militären. Även Parisavtalet överlämnar till de olika staterna att besluta om rapportering, och inte heller konferensen i Glasgow har ändrat på det. Vi måste få slut på krigen. Tänka nytt, inte att rusta för avskräckning utan bygga social och mänsklig säkerhet.

 

Stefan: Det är inget frikort för militären. Inget undantag. (Här står ord mot ord. Karin återkommer i slutet av mötet.)

 

Publ: Bra att vi människor får vara här utan att göra någon ekonomisk eller militär nytta.

 

Stefan: Vi måste komma ihåg att människan kan göra mycket ont men också mycket gott.

 

Publ: Vi är så inriktade på konsumtion. Jag tror inte det vore så farligt om vi saktade ner konsumtionstakten.

Publ: Det finns ändå så mycket motkrafter att vi kan känna hopp inför framtiden.

Publ: Energikrisen kan bli nästa ödesfråga parallellt med klimatkrisen.

 

Stefan: När det gäller ståltillverkning är man på gång att klara den utan kol. Men vi har fortfarande ett antal år att leva med fossil energi, tror jag.  Jag tror på solkraft från öknarna. Det är billigare att få el med sol och vind än med det fossila. Egentligen är energifrågan grunden för all förändring.

 

Publ: Solen är källan. Problemen måste lösas vid källan. Teknologin behövs för att samla in och fördela solenergin. Jag tror att den delen kommer att utvecklas oerhört.

 

Ola: Kan vi använda hur mycket naturresurser som helst? Gränsen är redan nådd och överskriden.

Erni: Ungdomarna och gamlingar kommer att mötas. Alla måste inse och rätta sig efter att människan har skyldigheter, inte bara rättigheter.

 

Publ: Vi måste ändra lagarna. Aktiebolagslagen behöver skrivas om, liksom andra lagar.

Ola: Tänk om varje svensk skulle kunna vara ett föredöme i världen. Så länge vi svenskars förbrukning motsvarar 4,2 jordklot måste vi ändra vår livsstil radikalt innan vi kan tala om att vara ett föredöme.

 

Stefan: Mycket bra har hänt. Klimattullar ger rättvisare marknad. Utsläpp av kol har kraftigt minskat de senaste 5 åren. Men särskilt Kina och Indien använder fortfarande mycket kol.

Det pågår en frammarsch på grund av god teknologi. Men 2 miljarder människor saknar elektricitet. För dem behövs tillväxt och mycket rättvisare fördelning. Vi ser en trend nu i och med Glasgowkonferensen. Det finns tecken på att de rikare länderna skäms.  Den nya tekniken, ungdomsrörelserna, även de äldre, har ökad medvetenhet, ja, människor i alla åldrar. Det finns t o m bra ledare när det gäller den här frågan.

 

Publ: Naturskyddsföreningen har ett webbinarium på Facebook. Åsa Karlsson talar om de minskade utsläppen från återskapad våtmark.

Publ: Vi har genom åren hört om kriser, försurningen i sjöar och hav. Nu hanterar vi sopor lite bättre. Vi gör lite här och där, t ex sätter solceller på taken.

 

Stefan: Det fattas massor av kloka politiska beslut. Minskad svavelhalt i fossila bränslen gav mindre försurning. Massor av beslut har tagits under de här åren. Eldsjälar har drivit på. Näringslivet anpassar vartefter. En del företag sitter i första vagnen. Det har skett en förändring de senaste 5-20 åren. Det finns en ny generation av chefer.

 

Publ: Greta och de unga tror inte på det här.

Stefan: Trycket ska hållas stenhårt, men någon gång måste de säga att något är bra. Greta är så sakrosankt att man knappast vågar säga något emot henne. Men titta på framgången också. Försök att förstå, t ex Indien, i ändringen i Glasgow från ”fasa ut” till fasa ner”. Men man har inte ännu skramlat ihop de 100 miljarder som utlovats till fonden för stöd till de utsatta ländernas transformering…

 

Karin: Den här gången ska jag ställa en ärlig fråga till Stefan: Militärens internationella flyg utanför våra gränser och u-båtar som rör sig i haven – räknas deras utsläpp in? Och vi har internationella militärövningar både inom  och utom landets gränser.

Stefan: Jag vet inte riktigt hur det är med militären. Jag ska se på det.

Publ: Sahara kan inte försörja hela Europa med solcellsel. Mycket förloras i långa ledningar och solceller är effektivare i kallare klimat.

 

Slut på en intensiv föredragskväll

Vid pennorna

Karin Utas Carlsson

Ola Friholt

Erni Friholt



Upp

Aktuellt 2022

Program Våren 2022

Aktuellt arrangemang:

Ekologen & miljöaktivisten Pella Thiel:
Miljöförstöring ett hot mot världsfreden
Onsdag 27 april, Henåns kulturhus kl 19. Fri entré för fri folkbildning.



Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com