Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet?

Om klimatvariationernas samhällseffekter i ett långsiktigt perspektiv

Referat av föreläsning den 7 oktober 2021 av

Hans Linderholm, professor i geovetenskap, forskare med inriktning på Europas, Asiens och havens klimatförhållanden.



Den första bilden visar en samling personer varav en håller en skylt ”KLIMATNÖDLÄGE”.

Jag försöker beskriva hur klimatsystemet fungerar. Mycket händer som är positivt och jag försöker få mina studenter att tänka att det inte är försent än. De är unga och kan få nya idéer.

Effekterna av klimatförändringen oroar alla men det är inte kört ännu. Se det som ett problem som ska lösas.

Upplägget är klimatet allmänt. Därpå vill jag presentera några viktiga resultat från senaste IPCC-rapporten. Därefter klimat och konflikter, pre-industriellt klimat och slutligen klimat och samhälle i ett historiskt perspektiv.

Klimat och väder

Vad blir det för väder? Jag vet inte, för jag är inte meteorolog.

Väder är atmosfärens tillstånd vid en viss tidpunkt och plats (temperatur, nederbörd, vind, etc).

Klimat visar på de meteorologiska förhållanden som råder på en viss plats eller i ett område under en lång tid, en bild av långsiktiga medelvärden på en plats. Det studeras på olika geografiska skalor. I arktis förändras klimatet snabbast. Det definieras under 30-års perioder, t ex 1991-2020. Vad är normalt? Normalperiod 1960-90 eller 91-2020, kan variera mycket. Det långsiktiga mönstret är mer homogent.

Klimat beskrivs med statistik: medelvärden, variabilitet, dvs stora och små variationer, extremer. Utveckling beskrivs med scenarier: temperatur, nederbörd för platser eller områden (jfr väder – där talar man om kortsiktiga prognoser). 1760 finns en sådan tidig beskrivning i Stockholm.

Men hur förändras klimatet i framtiden? För detta behövs en djup förståelse.

Solen driver klimatet på jorden

Solen ger energi i form av strålning. Klimatet påverkas av instrålning och graden av reflektering från jorden. Jorden tar emot och skickar tillbaka strålning. En del energi absorberas av jordytan (land och vatten), en del reflekteras tillbaka. En naturlig växthuseffekt bildas. När utstrålningen hejdas ökar temperaturen. Mer och mer stannar kvar, mindre reflekteras. Jorden suger åt sig energi. Vid polerna är infallsvinkeln från solen liten och vid ekvatorn stor. Vid polerna blir det underskott av solenergi och i tropiska områden överskott.



Värmen sprider sig över klotet. I de tropiska områdena stiger luften. Vid polerna kyls den av och sjunker ner. När den avkyls regnar eller snöar det. Luften cirkulerar. Varm luft från Afrika möter kall polarluft. När jorden snurrar uppstår vindar. Likaså när varm luft möter kall luft i norr. Vindar omfördelar energin. På 10 000 meters höjd blåser starka jetvindar. Flyger man åt öster går det snabbare än om man flyger åt väster. Gränsen mellan kall luft över polerna och varmare vidmakthålls av jetströmmen. När temperaturskillnaden minskar kan vädret stå still under en ganska lång period. Jetströmmen blir svag och vågig. Varm luft kan parkera norrut och kall luft kan utbreda sig söderut i olika avsnitt. Extremväder med kyla eller värme, torka och skogsbränder uppstår.

Några viktiga slutsatser från den senaste IPCC-rapporten i augusti i år

Det var den sjätte. Professor Deliang Chen var huvudförfattare. Han är en världsberömd kinesisk-svensk klimatolog som verkar här i Göteborg (Märkligt att han inte är mer känd i Sverige). Det finns en kort rapport för politiker och en lång främst för forskare. Så här står det i rapporten:

”Recent changes in the climate are widespread, rapid and intensifying, and unprecedented in thousands of years”. Alltså: Förändringarna är utan motstycke i ett flertusenårigt perspektiv.

Förändringarna är tydliga i hela klimatsystemet. Havet värms upp. Det är ganska stora skillnader mot för 100 år sedan. Havsnivån stiger och glaciärerna minskar. Det finns otroligt många och starka belägg för att det här är kopplat till de ökade koldioxidhalterna i atmosfären. Det finns ingen tvekan om att människan åstadkommit förändringarna. Nu är forskarna väldigt tydliga och säkra på detta.

Ur IPCC-rapporten: ”It is indisputable that human activities are causing climate change, making extreme climate events, including heat waves, heavy rainfalls and droughts, more frequent and severe.”

Värmeböljor, regn- och torrperioder är mycket allvarligare än förut. Koldioxiden håller sig kvar längre i atmosfären och påverkan sker under lång tid även efter det att vi stoppat de pågående utsläppen. Det är ändå betydelsefullt vad vi gör, vad vi konsumerar.

Människans påverkan på klimatsystemet har orsakat en uppvärmning som är oöverträffad under åtminstone de senaste 2 000 åren. Från år 1850 till nu har medeltemperaturen ökat med 1,2 grader och det beror på mänsklig aktivitet.

Hur stor temperaturökningen blir beror på hur vi agerar NU!

Klimat och konflikter

Klimatrelaterade katastrofer ökar risken för väpnad konflikt. Kopplingen är till stor del beroende på kontexten, där länder med stor befolkning, politisk korruption, exkludering av etniska grupper och låg utvecklingsgrad är speciellt sårbara. Mellan 1995 och 2015 syns tydliga mönster: Torra områden i Afrika, Mellanöstern, Centralamerika och Indien är mer utsatta och har drabbats av en större andel konflikter på alla nivåer än övriga länder. Globala syd har mer problem med hantering av extrema väder än globala nord.

Risken för klimatdriven väpnad konflikt ökar alltså med katastrofer, då stora väderhändelser sätter folk i rörelse. Migrationen går först till städer, sen över gränser och idag oftast från syd till nord. I Centralasien i riktningen öst till väst. I Latinamerika går migrationen norrut.

Cykloner är en orsak till migration från landsbygd till städerna. Under 2012 flyttade under ett år pga klimathändelser över 30 miljoner människor. De kan sedan ha flyttat tillbaka, det vet vi inte. Tillgången på vatten är avgörande. I en varmare framtid kommer man att migrera ännu mer. Världsbanken anser att vattenbrist inom en snar framtid kommer att sätta 216 miljoner människor i rörelse. Ju extremare det blir desto större blir effekten.

Etiopien, Eritrea och Afrikas horn är sedan gammalt stora konfliktområden där människor flyttat. Klimatförändring innebär en säkerhetsrisk. Vattenbrist betyder att det i framtiden inte alls kommer gå att leva i vissa områden.

Pre-industriellt klimat

Kan vi lära oss någonting av historien? Pågående skeenden väcker intresse för det förflutna. Hur kan vi då få kunskap? Från 1722 har vi i Sverige vissa observationer. Man började mätningar av temperatur och nederbörd runtom i världen efter 1850.

Kan man projicera effekter utan data och observationer? Statistik bakåt finns ju inte. Men det finns historiska dokument från samhällen och t ex biologiska fenomen. De historiska dokumenten finns i form av iskärnor, laminerade sediment, speleothem (geologiska formationer av mineraler i naturliga grottor), koraller, trädringar och pollen.

Trädringar

Träd är mycket spridda och ger mycket information.

Vilka träd passar bäst? I torra och kalla områden ger träden bäst information. Man borrar ut en kärna. I Sverige har vi levande träd som är 600 till 700 år gamla. Döda träd kan föra oss bakåt ytterligare 250-300 år i tiden. I andra delar av världen kan man nå 1 000 år. Gamla byggnader kan bestå av trä som kommer från 400 år gamla träd. Till det läggs byggnadens ålder. Träd som ligger på backen, t ex i fjällen, är av intresse, likaså trädstumpar som ligger under glaciärer. Om de varit ensamma på plats har de fått ligga kvar. I mossar hittar man trädstubbar som ligger ovanpå varandra. De understa kan vara 1 000 år gamla. De ger sammantaget ett tiotusenårigt perspektiv. Man har hittat träd i Svalbard. I fjällsjöar har träd sjunkit ned i sediment och är 7 000 år gamla, i t ex Jämtland 7 500 år.

Man tittar på trädens årsringar med datering. Ett känt utgångsår ger möjlighet att räkna tillbaka. Många trädprover tas för att få ett genomsnitt. Varmare tider har givit bättre tillväxt och bredare ringar. Man räknar år tillbaka i tiden och man jämför träd. 1816 var ett bra år i Sverige men hade ett stort vulkanutbrott i världen. Man kan se hur träden vuxit bra eller dåligt genom att ringarna varit breda eller smala. Man får genom jämförelse av träd från olika håll ett tillväxtmönster, och ser bakåt i tiden. Tillsammans ger träden information om klimatsituationen som den var, eftersom trädringarna säger något om sommartemperaturen långt tillbaka i tiden. Man gör klimatkartor som visar klimat på olika platser både för enskilda år, såsom år 1315, 1540 och 1616, och för perioder 1000-1200, 1550-1750 och 1850-2012. I bildframställning representerar brun färg torka och grön färg att det varit fuktigt (växt bra). År 1315 var det riktigt blött i Europa och 1616 riktigt torrt. 1540 var det torrt i Europa (blött på Irland).

Trädstudier över hela norra Europa ger kartbilder över torra/varma och kalla perioder och t o m enskilda årsvariationer. Plötsligt har vi material/data från historiska perioder som kan jämföras med historiska dokumenterade händelser.

Klimat och samhälle i historiskt perspektiv

Klimatförändringarna påverkar civilisationer såsom mongolernas på 1200-talet. Khmerriket i Sydostasien var stort och mäktigt under flera århundraden från 800-talet. Som störst omfattade det under 1300-talet nuvarande Kambodja, Thailand, Laos och Vietnam. Huvudstaden var Angkor i Kambodja. Kring år 1400 minskade rikets inflytande stadigt för att till slut falla samman. Man odlade ris och var beroende av vatten. Där fanns monsunregn, och man hade ett avancerat reservoarsystem med kontroll av vattenflöden. Man sparade vatten för torrperioder. Det blev en stor befolkning, och man högg ned skogen för att odla upp mark. Markförhållandena ändrades och resultatet blev erosion. Torra perioder följdes av blöta, och jord spolades bort. Det fanns någon miljon invånare i Khmerriket. Resurserna överutnyttjades och människorna tvingades flytta.

Mongolerna invaderade på 1200-talet snabbt stora delar av Eurasien. Det imperiet var mycket större än Romarriket. Man har hittat gamla träd som visar att det var mycket blött runt år 1220. Sedan blev det torrt. Man tror inte mongolerna var tvungna att ge sig av. I stället ledde goda år med mycket gräs åt hästarna till goda livsbetingelser. Tillgången på hästar gav emellertid möjlighet till expansion. Mongolerna nådde långt in i Syrien och nuvarande Israel. År 1256 inträffade ett väldigt stort vulkanutbrott och då växte träden dåligt. Det blev kallt och blött. Efter förlust i ett stort slag 1260 i Ayn Jalut drog sig den härskande stammen tillbaka österut.

I Centraleuropa pågick en stor migration på 400-talet på grund av stora vulkanutbrott och långt senare av utbrotten av pest.

På 500-talet var det flera vulkanutbrott som påverkade Europa och Asien.

På 1600-talet under 30-åriga kriget var det ganska kallt och blött. Det var storskaliga svängningar i klimatet. Det hade kopplingar till hur folk betedde sig, men det är svårt att hitta information om klimatet under alla konflikter. I torra områden i Asien korrelerar krig med extrem torka, då behovet av resurser för samhället ökat. I övrigt har det i allmänhet varit kallt när det blivit konflikter.

I framtiden är det inte kylan som potentiellt kan ge konflikter utan värme och torka som kommer att leda till migration, som i sin tur kan orsaka krig.



Sammanfattning

  • Människan har påverkat klimatet till onaturlig uppvärmning så att det nu är varmare än på många tusen år. Detta har bland annat lett till en ökning av extrema väderhändelser. Nu har klimatet ändrats mycket på kort tid vilket inte har setts tidigare under tusentals år. Det blir suddigare i ännu längre tidsperspektiv, men man kan ändå göra iakttagelser. Att det blir varmare överallt på jorden samtidigt har aldrig setts förut. För att finna något liknande räcker inte 2000 års perspektiv. Dagens väderhändelser är utan paralleller. Och om medeltemperaturen skulle bli 3-4 grader varmare måste man gå 100-tals miljoner år tillbaka i tiden för en jämförelse. Det extrema väder vi upplever är kopplat till klimatförändringarna.
  • För att sätta dagens uppvärmning i ett längre (pre-industriellt) sammanhang används olika indikatorer för att rekonstruera klimatet bakåt i tiden. Naturliga klimatsvängningar har varit mycket långsiktiga och gradvisa.
  • Historien visar på upprepade tillfällen då stora svängningar i klimatet har påverkat kulturer och orsakat konflikter. I de flesta fall har dessa inträffat i marginella miljöer där resurserna överutnyttjats och inte i global skala.
  • Historiskt och idag kan konflikter kopplas till klimatförändringar, men även ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar är viktiga: de största riskerna finns i globala syd. Klimatflyktingar på stor bredd kan nu förutses.

IPCC-rapporten säger att det är ”inget tvivel” att det är mänsklig påverkan som ändrat klimatet. Den här rapporten skrivs först som ett utkast av forskare. Det offentliggörs och sänds ut för reaktioner. Svar tas in. Det har tagit många år att sammanställa rapporten.

Som slutbild fick vi se en ensam isbjörn på flytande isflak, en sorglig syn. Hans Linderholm hade själv tagit bilden under en av sina resor.

Vid pennan

Karin Utas Carlsson och Ola Friholt



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com