Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Folkets fredspris 3/12 2016

Fredsrörelsen på Orust

ÄR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD MÖJLIG?

Av Maj Britt Theorin

 

”Res till Hiroshima – du blir aldrig densamma igen” sa Olof Palme till mig 1982 när han bad mig ta ansvaret för Sveriges freds- och nedrustningspolitik. Har man en gång sett vad kärnvapen åstadkommer blir man aldrig densamma igen. Då finns det bara en viktig sak i livet: att få bort alla kärnvapen! Så är det.

Men är en kärnvapenfri värld möjlig? Är den önskvärd? De frågorna ställde vi oss i den bok som Pugwash och Joseph Rotblat gav ut 1993. Den föregicks av många, långa och heta debatter i Pugwash, organisationen för vetenskapsmän från öst och väst som sökte överbrygga motsättningarna mellan USA och Sovjet. I Pugwash fanns också de skickligaste kärnvapenteknikerna som Richard Garwin som absolut inte trodde att det var möjligt. Men Joseph Rotblat gav sig inte. Det var hedrande att få delta i det arbetet. Jag är säker på att det var den boken som ledde till att den australiske premiärministern Paul Keating hösten 1995 bad mig delta i Canberra Kommissionen för att presentera ett realistiskt förslag till hur alla kärnvapen skall avskaffas. Om det återkommer jag.

Nej, man blir aldrig densamma igen efter att ha mött hibakusha de utstötta överlevande offren av atombomben över Hiroshima. Som Akihiro Takahashi, dåvarande chef för Hiroshima-muséet, som jag haft kontakt med i alla år tills han avled härom året. Han visade mig runt i museet och berättade sin historia. Hur han gick till fönstret i skolan för att se på det enda plan som flög in över Hiroshima strax efter kl 8 på morgon den 6 augusti 1945. Ett enda plan var inte farligt. Att han gick till fönstret räddade hans liv då skolan störtade in. När han vaknade upp var det till ett brinnande helvete där människor sökte sig till floden med armarna utsträckta framför sig och med huden hängande i flagor. Så småningom fann hans mor honom. Efter att ha varit blind ett tag blev hans enda synliga skador hans fingrar som var böjda som förr i tiden på gamla människor med reumatism.

 

ANIARA (Harry Martinson)

Den stenstumt döve började att skildra

det värsta ljud han hört. Det hördes inte.

Jo, just när örats hinnor sprängdes sönder

kom som ett sus av sorgsen säv, det sista

när fototurben sprängde Dorisburg.

Det hördes inte, slutade den döve.

Mitt öra hann ej vara med

när själen söndersprängdes

när kroppen sönderslängdes

när en kvadratmil stadsmark vrängde sig ut och in.

Då fototurben sprängde den stora stad som hetat Dorisburg.

 

Hur kunde detta hända? Hur kunde detta djävulska vapen ens tillverkas? Hur kunde det tillåtas att användas mot Hiroshima och Nagasaki? Vi vet alla att för att hindra Hitler från att utveckla atomvapen samlade USA alla tänkbara vetenskapsmän för att i all hemlighet utveckliga atomvapen först. En av dessa fysiker var Joseph Rotblat från Polen. När det var helt klart att Hitler inte skulle klara att ta fram atomvapen krävde Rotblat att Manhattanprojektet skulle avbrytas. Nu behövdes inte detta djävulska vapen. Fick han stöd? Nej varken vetenskapsmännen, politikerna eller militärerna stödde honom. Världens förste atomvapenmotståndare fick inte heller sitt amerikanska medborgarskap, flyttade till England, sadlade om till läkare och ägnade resten av sitt liv till att bekämpa kärnvapen. En förebild för oss alla.

Det dröjde många år innan mänskligheten fick vetskap om effekterna av atombomben över Hiroshima och Nagasaki genom att USA medvetet dolde effekterna, varför det dröjde innan motståndet började organiseras. Under tiden startades uppbyggandet av allt kraftigare atomvapen såväl i USA som i Sovjet till vad vi i dag kallar kärnvapen. Också i Sverige argumenterades på 1950-talet för att våra gossar inte skulle ha sämre vapen än fienden. Sverige borde skaffa sig atomvapen. Och förberedelse för svenska atomvapen pågick i Ågesta, när de socialdemokratiska kvinnorna under ledning av Inga Thorsson tillsammans med fredsrörelsen, AMSA, en stor grupp kulturarbetare och en del framträdande socialdemokratiska män som Ernst Wigforss och Östen Undén tog upp striden. En öppen strid inom socialdemokratin var mycket ovanlig. Tage Erlander, som själv då var övertygad om svenska atomvapen, tillsatte en kommission med Olof Palme som sekreterare. Också han trodde till en början att svenska atomvapen skulle ge trygghet. Efter en tids arbete var beslutet klart – inga svenska atomvapen. Och några år senare fattade riksdagen det formella beslutet. Därefter var Sverige under lång tid ledande i det internationella arbetet mot kärnvapen genom Alva Myrdal, Inga Thorsson, undertecknad och förstås genom Olof Palme. Vi var alla övertygade om att kärnvapen var en fråga för alla länder och inte bara för kärnvapenländerna och att det krävdes internationella överenskommelser. Våra förslag i FN hade alltid ett massivt stöd. Sverige var en stormakt i freds- och nedrustningsfrågor under dryga tre decennier.

Kunskap och fakta var basen, men inte fakta på stormakternas villkor. SIPRI det internationella forskningsinstitutet i Stockholm som Alva övertygade Tage Erlander om blev en viktig kunskapsbas. Mycket kunskap hade Sverige också genom att vi varit på väg att skaffa atomvapen. Den kunskapen ifrågasattes aldrig av supermakterna.

På den tiden skedde kärnvapenproven i atmosfären. Alva startade Hagforslaboratoriet som avslöjade alla kärnvapenprov och i vilka länder radioaktiviteten skulle falla ner de kommande dagarna och veckorna. Folkopinionen och regeringarna reagerade. När Alva föreslog totalförbud mot kärnvapenprov fick hon med sig länderna i CD, nedrustningskonferensen i Genève, tills den brittiske premiärministern ringde Tage Erlander och krävde att förslaget skulle dras tillbaka. Alva var mycket besviken. Ett stopp för kärnvapenprov betydde ett stopp för utveckling av nya kärnvapen. I stället beslöts det om ett partiellt provstoppsavtal – dvs förbud att testa kärnvapen i atmosfären men tillåta dem under jord. Alva kallade det för ett miljöavtal inte ett nedrustningsavtal. Och kärnvapenproven och därmed kärnvapnen ökade i stor omfattning.

Både Alva och Inga arbetade med omställning av militär produktion till civil och själv genomförde jag som ordförande en FN-studie om att använda militära resurser för att rädda miljön, en FN-studie om kärnvapen och en FN-studie inför Peking-konferensen om kvinnors roll i fredsprocessen. Sverige lade ca 20 olika förslag varje år till FN; alla med stort stöd; bl.a. provstopp av kärnvapen, kärnvapenfria zoner såväl i Europa som Norden, utfästelser om icke-första användning av kärnvapen och om att inte använda kärnvapen mot icke-kärnvapenmakter.

Inga Thorsson fortsatte att driva motståndet mot kärnvapen bland annat genom icke-spridningsfördraget. I detta avtal förbinder kärnvapenländerna sig att arbeta seriöst för att avskaffa kärnvapen mot att icke-kärnvapenländerna förbinder sig att inte skaffa kärnvapen. Detta avtal granskas var femte år och ännu har inte kärnvapenländerna levt upp till sina förpliktelser.

Motståndet mot kärnvapen växte och till mångas förvåning tog den australiske premiärministern Paul Keating hösten 1995 initiativet till att samla en grupp kunniga och välkända experter och politiker för att presentera en realistisk plan – inte ett önsketänkande – till att avskaffa alla kärnvapen. 16 män och en kvinna fick uppdraget. Förre försvarsministern i USA Robert McNamara, förre premiärministern i Frankrike Michael Rocard båda ansvariga för kärnvapen, den berömde djuphavsdykaren Jacques Cousteau, f. utrikesministern i Brasilien Celso Amorim, den tidigare 4-stjärnige generalen Lee Butler ansvarig för alla strategiska kärnvapen i USA, flera kunniga nedrustningsambassadörer och Joseph Rotblat och jag.

Efter nio månader presenterade vi vårt förslag; Canberra Kommissionens rapport om avskaffande av alla kärnvapen. Vi krävde av kärnvapenmakterna att de på nytt skulle förbinda sig att avskaffa alla kärnvapen som de gjort i NPT-avtalet. Därefter kunde omgående utan förhandlingar en serie åtgärder ske för att minska risken för ett kärnvapenkrig av misstag. Vi föreslog först att alla kärnvapenstyrkor skulle tas ur omedelbar stridsberedskap, därefter att kärnvapen skulle skiljas från vapenbärarna och placeras var för sig. Det tredje omedelbara förslaget var ett stopp för utplacering av taktiska kärnvapen och det fjärde var ett stopp för kärnvapenprov. De två sista förslagen var att förhandlingar skulle startas mellan USA och Sovjet för minskning av deras kärnvapen och till sist gemensam överenskommelse mellan kärnvapenstaterna att inte använda kärnvapen först och att inte använda kärnvapen mot icke-kärnvapenländer. Dessa sex steg kunde tas omedelbart.

Därefter kunde arbetet intensifieras för att förhindra spridning av kärnvapen, stopp för produktion av klyvbart material för kärnvapenändamål och det viktiga arbetet med att utveckla kontrollarrangemang för en kärnvapenfri värld; dvs en lag som förbjuder kärnvapen. Vi övervägde seriöst en tidplan för avskaffande av alla kärnvapen men avstod från att föreslå det. Något jag i dag beklagar. En tidplan – hur lång den än är – sätter press på kärnvapenmakterna. Att regeringen i Australien förlorat regeringsmakten och att klimatet blev mycket hårdare mellan supermakterna är förklaringar till att Canberra Kommissionens förslag först år 2000 fördes vidare in i NPT-avtalet av den irländska regeringen i form av 13 punkter för en kärnvapenfri värld som såväl kärnvapenmakterna som icke-kärnvapenmakterna antagit. Men fortfarande utan tidplan.

Ungefär samtidigt med kommissionens arbete pågick ett arbete av Internationella jurister mot kärnvapen. De arbetade fram en resolution att presenteras i generalförsamlingen men bromsades effektivt av USA det första året. Nästa år hade man förberett många fler länder och till allas förvåning röstades resolutionen igenom. Den svenska regeringen Bildt avstod! Kravet var att generalförsamlingen skulle fråga den internationella domstolen i Haag om det stod i överensstämmelse med internationell lag att hota med eller använda kärnvapen. När domstolen fick frågan gick den vidare till medlemsländerna. I riksdagen fick jag stöd av alla partier utom moderaterna och riksdagens beslut var kristallklart. Det är inte i överensstämmelse med internationell lag att hota med eller använda kärnvapen. Först fem i tolv svarade den moderatledda regeringen efter viss påtryckning att ”Sveriges riksdag anser att det inte står i överensstämmelse med internationell lag att hota med eller använda kärnvapen.” Och riksdagen är egentligen viktigare än regeringen. Den internationella domstolens utslag 1996 blev detsamma. Samarbete mellan professionella grupper, journalister, politiker och fredsrörelsen kan vara mycket effektivt.

Så här i efterhand kan jag avslöja att viss kontakt också fanns till några progressiva jurister i internationella domstolen.

Även om kärnvapenländerna har minskat sina kärnvapenarsenaler så finns idag 16.000 kärnvapen, varav 2000 är redo att omedelbart avfyras. Men kärnvapenmakterna nöjer sig inte med det. USA är berett att satsa upp till drygt 1.000 miljarder dollar under tre decennier för att förbättra sitt kärnvapenprogram och såväl Ryssland som Kina arbetar aggressivt för att ta fram en generation av mindre men effektivare bomber. Ryssland fyller stora missiler med miniatyr-vapenbärare och Kina flygtestar ett nytt vapen för flygning ut i rymden med hjälp av långdistansmissiler för att sedan manövreras genom atmosfären. Nya kärnvapenstater har dessutom tillkommit; Indien, Pakistan och Israel och Nordkorea hotar och testar.

Kan vi över huvud taget göra någonting mot kärnvapen? Har det någon betydelse vad vi tycker och tänker när dårarnas paradis verkar råda? Alva lärde oss att det inte är människovärdigt att ge upp. Till det kommer att det alltid finns något man kan göra. Skaffa fakta, organisera oss, ställa krav, agera. Och lära av andra.

Mot den dystra bilden står också en positiv. Kärnvapenfria zoner för att minska kärnvapenmakternas tillträde är en sådan. På ett tidigt stadium tog Nya Zeeland ett initiativ och förbjöd kärnvapen i sina vatten till irritation för de västliga kärnvapenmakterna. Men Nya Zeeland är långt ifrån ensamt. Det finns åtta kärnvapenfria zoner i världen som omfattar hälften av jordens landområden. De utgör 99% av allt land på södra halvklotet och 74% av allt land utanför kärnvapenmakterna. Kazakstan är det land som nyligen förklarat sig vara en kärnvapenfri zon.

Det folkliga stödet mot utplacering av medeldistanskärnvapen i Europa är en annan positiv bild, som visar hur journalister, allmänhet och fredsrörelser kunde agera tillsammans. Medeldistanskärnvapen når sina mål på fem minuter (man hinner inte ens ner i skyddsrum) och när journalister avslöjade i vilka europeiska städer de skulle placeras reagerade innevånarna där. De begrep att de skulle bli förstahandsmål för sovjetiska medeldistanskärnvapen och i 100.000-tals gick människor ut på gatorna och protesterade. Utan tvekan var det denna starka folkliga reaktion som stoppade såväl de sovjetiska som amerikanska medeldistanskärnvapnen. På samma sätt avslöjade journalister avsikten att utveckla neutronbomben och reaktionerna blev kraftiga. Det var en bomb som effektivt skulle döda allt levande men spara byggnader och kapital. Också den stoppades av den folkliga reaktionen.

Mindre framgångsrik var kampen mot taktiska kärnvapen; dvs kärnvapen med kort räckvidd. Det är enligt icke-spridningsfördraget förbjudet att placera kärnvapen på ett annat lands territorium men USA har valt att tolka förbudet på sitt sätt; utplacering är enligt dem ok om beslut om deras användning bara USA kan besluta om. I dag finns amerikanska taktiska kärnvapen utplacerade i Tyskland, Italien, Holland, Belgien och i Turkiet bara 20 mil från IS/Daesh. Det om något borde göra oss alla livrädda. Nu vill dessutom USA ersätta dessa kärnvapen med nya. Det är dags för oss att samarbeta med fredsrörelsen i Tyskland och de andra länderna för att stoppa denna förnyelse och för gott avskaffa dessa taktiska kärnvapen i Europa.

Åter till något positivt. Äntligen skall frågan om ett förbud mot kärnvapen börja förhandlas. Det sker på initiativ av Österrike med stöd av Irland, Mexiko, Nigeria, Sydafrika och Brasilien i en särskild FN-resolution. Med 123 röster mot 38 röstade FN:s Generalförsamling för att förhandlingarna skall börja i mars 2017 och fortsätta i juni- juli. Självklart röstade Sverige för resolutionen till förskräckelse för moderaterna som menade att det skulle stoppa Sveriges medlemskap i Nato. I sin kamp för ett svenskt Nato-medlemskap har man tidigare förnekat att det också innebär kärnvapen. Men kärnvapen och dess användning är en integrerad del av Nato.

Sverige bör nu åter aktivt bidra till det internationella arbetet på ett totalförbud mot kärnvapen precis som vi var drivande och ledande i arbetet för det internationella förbudet mot kemiska vapen. En lag som förbjuder forskning, utveckling, produktion, lagring, utplacering och användning av kärnvapen och som under internationell kontroll avskaffar alla kärnvapen. Kemavtalet tog visserligen 14 år att uppnå, men kan vara en god mall för ett sådant arbete.

Vad kan vi och Sverige i övrigt göra mot kärnvapen? Vi kan driva kravet om Sverige som en kärnvapenfri zon antingen ensamt eller tillsammans med Finland och kanske också med Island. Norden som en sådan zon är mindre sannolikt eftersom både Norge och Danmark tillhör Nato. Sverige bör också driva kravet om Arktis som en kärnvapenfri zon. Där har såväl USA som Ryssland militära intressen. Kärnvapen hör absolut inte hemma i Arktis.

Den andra nära frågan vi kan göra är att driva kravet om en lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium. En sådan lag är mycket brådskande för att minska kärnvapenhotet mot Sverige. Det kan ske som ett tillägg till gällande lag om kärnteknik från 1984. Finland förde i motsvarande lag från 1984 in ett sådant förbud. Sverige har visserligen som princip att kärnvapen inte får föras in i Sverige men då kärnvapenmakterna varken bekräftar eller förnekar om kärnvapen finns ombord och detta inte kontrolleras, vet varken regering, myndigheter eller svenska folket om kärnvapen förs in i Sverige. En regering kan själv bevilja eller vägra tillstånd för införsel av kärnvapen utan att fråga riksdagen. Juridiskt bindande förbud är därför centralt.

Som jag nämnde tidigare presenterade Canberra Kommissionen en serie realistiska förslag för en kärnvapenfri värld, som senare antogs av icke-spridningsfördraget NPT år 2000 i 13 punkter men däremot ingen tidplan. Vi bör därför driva kravet att regeringen startar ett samarbete med övriga länder för att nästa NPT-konferens skall kunna fastlägga en sådan tidplan.

Även om generalförsamlingen beslutat att en förhandling om förbud mot kärnvapen skall startas 2017 hindrar det inte den svenska regeringen att i olika fora föra fram krav t.ex. om att kärnvapen tas ur omedelbar stridsberedskap (off alert) för att minska risken för ett kärnvapenkrig av misstag.

En ny kärnvapenkapplöpning är på gång. Det är hög tid för oss att agera. Men det är också hög tid för den svenska regeringen att ta initiativ och agera för vår och världens säkerhet.

Tack!

Maj Britts eget manus 

 

 



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte
den 18 april kl 19 i Ellösparken.

Välkomna!

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com