Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Kampen står om världsön (reviderad feb 2023)

1904, under förstadierna till första världskriget, med Trippelalliansen å ena sidan och Ententen å den andra, höll rektorn för London School of Economics, Halford Mackinder, en föreläsning för kungliga geografiska sällskapet. Rubriken var "Historiens geografiska axel."

Mackinder förklarade att makten i världen inte som förr kunde vinnas genom att behärska haven, vilket varit främst Portugals, Spaniens, Hollands, Frankrikes och Storbritanniens väg till sina kolonialvälden, som varat i cirka 400 år. Nu gäller det att kontrollera det inre av den Euro-Asiatiska landmassan, till vilken han också räknade Afrika. Denna enorma landmassa kallade han en ö, Världsön. Dess hjärtland ligger i Asiens slätter och skogar och är så vidsträckt att det kunnat styras endast från sina randländer i östra Europa och i de omgivande havens kustregioner.
De som en gång behärskade hjärtlandet var mongolerna under Djingis Khan, som härskade över historiens största imperium. Detta upprättades på 1200-talet och nådde Polen och Ungern innan ryssarna lyckades driva bort dem. Detta skedde tvåhundra år innan den europeiska expansionen började från Portugal och Spanien.

De europeiska kolonialmakterna hade via sjövägen runt Godahoppsudden och sina överlägsna skeppskanoner lyckats behärska en del av Världsöns södra kustregioner. Ishavet var mestadels stängt. Men kolonialväldena föll, och idag ännu mer än på Mackinders tid är Syd- och Sydöstasiens folkrika stater en spärr mot utifrån kommande kontroll av Världsön.

Mackinders poäng är att den som behärskar hjärtlandet behärskar Världsön. Och vem finns där idag? Ryssland, från finska viken till Berings sund. Mackinders analys hävdar att den som behärskar Världsön behärskar världen. Han såg en maktens axel från Persiska viken över stäpperna och skogarna i Ryssland. Resten av världen betecknade han som avlägsna mindre öar: Australien, Grönland och Amerika. I den andan ritade han en ny världskarta, där den euro-asiatiska landmassan framstod i all sin mäktighet och de mindre omgivande öarna i all sin marginella litenhet.

Idag talar ingen längre om Mackinders bild av världens avgörande landområde, basen för all maktpolitik. Men det finns med största säkerhet en politisk medvetenhet om den. Den avtagande supermakten USA styrs förvisso av en sådan medvetenhet. En karta över de viktigaste av USAs runt åttahundra utländska militärbaser visar att randområdena kring hjärtlandet utgör politikens främsta mål.

Mackinder menade att Suezkanalen visserligen hade mycket ökat sjöfartens betydelse i förhållande till de förr så mödosamma och utsatta landtransporterna, men att järnvägar och andra kommunikationer över land kunde "göra större under på stäppen". 1904 pekade han på betydelsen av Transsibiriska järnvägen från Moskva till Vladivostok. 2023, hundranitton år senare, besannas hans förutsägelse. Kinas väldiga satsning på handel via de nya sidenvägarna med tyngdpunkten i hjärtlandet sker i samarbete med Ryssland och flera randstater ända in i Sydeuropa. Och dollarn och euron är inte längre självklara betalningsmedel.

Mackinder förutsade att de enorma resurserna i hjärtlandet också skulle medge byggandet av stora flottor och ett framtida ekonomiskt världsherravälde utgående från världsöns hjärtland. Mot detta stod på den tiden sjömakterna Storbritannien och Japan, som han tänkte sig sträva efter att innesluta Världsön och hindra dess politiska expansion. För den tidens människor hade USA ännu inte framträtt som världsmakt med väldiga flyg- och flottresurser.

Mackinder deklarerade: "Mitt syfte är inte att förutsäga en lysande framtid för det ena eller det andra landet, utan att skapa en geografisk formel som passar varje politisk balans." Och där står vi idag, när kriserna avlöser varandra, med västdemokratiernas ständiga tal om varje stats rätt att välja vilken försvarsmodell och -allians de önskar, en propagandistisk halvsann formalisering av den underliggande strävan att vinna kontroll över Världsön. Där finns alla åtråvärda råvaror, organiska och mineraliska. Olja, skog, metaller och en sjättedel av världens sötvatten i Bajkalsjön. Och man förtiger att med rätt följer förpliktelsen att inte öka sin egen säkerhet på en annan stats bekostnad.

Åren 1989-92 avskaffades järnridån, de östeuropeiska staterna gjorde sig självständiga, Warszawapaktens upplöstes och Tyskland återförenades, varvid DDR upphörde. Inför Warszawapaktens upplösning fanns en stark oro hos den sovjetiska statsledningen att Natoalliansen skulle flytta fram sina positioner till Sovjets västra gräns och komma så nära Moskva att förvarningar om eventuella missilattacker skulle omöjliggöras. Ryssar har ett starkt medvetande om tidigare invasioner från väst, alltifrån den svenska stormaktstidens, Karl XIIs och Napoleons ryska fälttåg, efter revolutionen 1917 och Hitlers invasion i andra världskriget. Sovjetunionen behövde en buffertzon.

Då Östeuropa befriades av ryska trupper 1945 etablerade Sovjets ledare den västliga buffertzon som Ryssland länge eftersträvat. Den permanentades 1955 genom grundandet av Warszawapakten, som samtidigt blev ett svar på att västländerna grundade Nato 1949.
I väst spreds mot all sannolikhet en föreställning att det krigshärjade och utfattiga Sovjet skulle ha resurser att fortsätta sin marsch västerut. Det kalla kriget inleddes med kapprustning grundad på en växande ömsesidig misstänksamhet.

Detta är i den samtidigt framväxande fredsrörelsens resonemang den sämsta möjliga utvecklingen av de internationella relationerna. Istället förordade man ett nära ekonomiskt utbyte och folklig förbrödring mellan öst och väst, allt för att skapa förtroende och ömsesidigt beroende. Så skulle man också upphäva vanan att misstänka grannstater och kapprusta för att avskräcka. Senare kom detta delvis till uttryck i Palmekommissionens förslag om ömsesidig säkerhet: Alla sidor i konflikten skulle garanteras säkerhet. Hotbilderna skulle avskaffas. I förlängningen skulle kapprustningen upphöra. Varken fredsrörelsens uppfattningar eller Palmekommissionens förslag fick något gehör.

Inför Warszawapaktens upplösning 1991 var Sovjets svaghet uppenbar. De accelererande rustningsutgifterna förödde Sovjets ekonomi och västsidan hade ett stort övertag. I det läget träffades sovjetledaren Gorbatjov och USAs president George Bush den äldre på Malta i december 1989. Där försäkrade George Bush att USA inte skulle dra fördel av omvälvningarna i öst. Den 31 januari 1990 försäkrade Tysklands utrikesminister Hans Dietrich Genscher i Tutzing (Bayern) att ingen Natoexpansion mot öster skulle äga rum, inte ens i det DDR som såg ut att införlivas i Tyskland. Om andra världskrigets fjärde segrarmakt Sovjet kunde förmås säga ja. Därför upprepades löftena till Gorbatjov i flera memoranda av Genscher, Helmut Kohl, James Baker, Robert Gates, Bush, Frankrikes Francois Mitterrand, Margareth Thatcher, John Major, Nato-chefen Manfred Wörner och andra.

Löftena upprepades ytterligare 1990 av Genscher och Douglas Hurd den 6 februari och av Kohl till Gorbatjov den 10 februari. Därefter återigen 18 maj av Baker till Gorbatjov med tillägg av 9 punkter angående respekt för Sovjets säkerhetsintressen. De upprepades vidare 25 och 31 maj. Vid den senare tidpunkten garanterade Bush till Gorbatjov vid möte i Washington att Nato aldrig skulle riktas mot Sovjet. Och så fortsatte det ytterligare sex gånger fram till juli 1991, då Manfred Wörner försäkrade att Nato är emot ytterligare expansion.

Utvecklingen gick i rasande fart, och Sovjet upplöstes i december 1991. Den ojämförligt största delstaten Ryssland övertog arvet efter Sovjet. Det visade sig redan 1997 att Natos löften var tomma ord. Idag står Nato vid Rysslands gräns i Nordnorge, Estland, Lettland, Litauen och är framme i Polen, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien utöver de gamla Natomedlemmarna Grekland och Turkiet. Framflyttningen till Georgien och Ukraina hejdades en tid av Rysslands röda linje: "Hit men inte längre". Men Natos fortsatta inbjudan till Ukraina hänvisade till varje stats rätt att söka försvarssamarbete med vem som helst i enlighet med den europeiska rättsordningen. Men Nato förtiger det andra benet i säkerhetsordningen: att ingen stat har rätt att utveckla sin säkerhet på en annan stats bekostnad. Och Nato förnekar löftena 1989 - 91 att inte flytta Natos stridskrafter bortom Tysklands gräns. Rysslands berättigade oro nonchaleras med påståendet att Ryssland endast vill skaffa sig makt över grannstaterna i en revanschsträvan att återupprätta Sovjetunionen. En anledning till rysk oro är också att Nato 1999 ändrade sin målsättning från att försvara medlemsstaternas territorium till att kunna ingripa militärt i hela världen. Därefter bombade Natostater under olika alliansbeteckningar Serbien, Afghanistan, Irak, Libyen och Syrien.

Låt oss nu tänka på det nya "Belt & Road Initiative" för mellanstatlig handel som Kina tagit under en tioårsperiod tillsammans med Ryssland med idag totalt 140 länder anslutna till lands och till sjöss. Intressant är utvecklingen av vägar och järnvägar genom Asiens hjärtland från Sydöstasien till Mellanöstern och Sydeuropa. I Europa och Centralasien medverkar 34 stater, i Mellanöstern och Nordafrika 17 stater, i Sydasien 6, i Östasien och Stilla Havet 25 stater och någon enstaka i Sydamerika.
De 140 staterna omfattar (ökande) 63 % av världens befolkning och 40 % av världens BNP.
Betalningsmedlen är, som nämnts, inte längre självklart dollar och euro. Utvecklingen fortsätter till förfång för de gamla världshärskarna Västeuropa och USA. Deras stormaktsintressen och agerande kring hjärtlandets resurser och positioner inriktas mycket tydligt på kontroll över randstaterna Ukraina, Syrien, Irak, övriga mellanöstern, Iran, Pakistan, Afghanistan, Sydkorea, Sydkinesiska sjön och Japan med stöd av Australien och Nya Zeeland. Japan är i färd med att avskaffa sina grundlagsfästa fredliga förpliktelser. Och från 24 februari 2022 utspelas i Ukraina ännu en akt i detta skådespel. Insatserna är höga och graden av klokhet därefter.

EU, USA och övriga Natostater utvecklade allt hårdare sanktioner mot Rysslands ingripande i inbördeskriget i Ukraina till skydd för dess angripna ryska minoritet och för att förhindra landets integration i Nato. Natostaternas avsikt anses av initierade bedömare vara att utvidga kriget för att försätta Ryssland i kris och, enligt den Pentagon närstående Rand Corporation, dela upp landet i ett halvdussin mindre stater. Man trumpetar ut att hela "världssamfundet" anslutit sig till sanktionerna. Men de forna kolonierna och övriga stater som erfarit att demokratierna mest arbetade med krig och ekonomisk dominans har inte alls anslutit sig. Detta innebär att tyst stöd till två av Världsöns stora makter Ryssland och Kina ges av 75 % av världens folk. Men i Sveriges media återges endast den hatiska Natoversionen av den pågående dragkampen om Världsöns resurser. Kriget i Ukraina är lika fruktansvärt som övriga pågående krig. Vi är mitt inne i ett hopplöst stormaktsäventyr. Oförstådda avfärdas ickevåld och pacifism. Natochefen Jens Stoltenberg deklarerar: "Weapons are in fact the way to peace." Men Världsön ligger där den ligger, och stormakter förgås...

ERNI & OLA FRIHOLT (reviderad i februari 2023)

Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com