Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM - Alternativ och motstånd - Urfolk visar vägen

Talare: Stellan Vinthagen, professor i fredsforskning

Erni hälsar välkommen, skojar med Stellan och hälsar alla välkomna. Stellan säger att det är roligt att möta den styrka och energi som finns här
i Kajutan, kulturhuset i Henån, Orust, 29 januari 2020

SV: Det här blir reflektioner från de senaste resorna jag har gjort. Jag har skrivit 60 sidor från möten med urfolk. Jag är uppvuxen i en alternativ kultur i en hippie/New-Age-familj och har varit aktivist från 15 års ålder. Jag gjorde uppror med att äta kött i en vegetarisk diktatur. Det gör mig till aktivist i 40 år, av dessa 20 år som akademiker. Det är svårt att vänja sig vid titeln "professor". Min början var civil olydnad i Plogbillsrörelsen med konkret avrustning som praktik. Så kom skydd åt flyktingar och Trädkramarrörelsen. Jag var med och drog igång Ship to Gaza. Aktiv för klimaträttvisa i Tyskland. På sista tiden har jag engagerat mig i klimatrörelsen.



Jag har en professur i Massachusetts i Amhurst i USA och är ibland hemma som professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Min professur i Amhurst är världens första i ickevåldsmotstånd. Kväkarna har donerat till den. Jag skapar möten med aktivister och urfolk. Det är en del i rättighetskampen i USA. Enligt min mamma är jag fanatiskt intresserad av ickevåldsmotstånd.
Jag vill vara en brygga mellan aktivister för att hjälpa till med praktiken.
Jag möter aktivister, t ex svarta amerikaner eller folk under undantagstillstånd, som i olika militärt ockuperade områden i världen såsom Västsahara, Palestina, Tibet, Papua Guinea, Kurdistan och Puerto Rico som är militärt ockuperat av USA.

Jag har skrivit mycket av obegriplig akademisk litteratur men ska nu bättra mig med nya skrifter, t ex reseberättelser som jag lägger på hemsidan. Så småningom ska det in i Universitetets. Min tanke är att göra det jag skriver mer lättillgängligt.

Jag vill med er dela med mig av det jag har lärt, sådant jag visste förut men nu begriper på ett djupare sätt. Det skedde under mina möten med urfolk. Jag har i den kris vi befinner oss i nu upptäckt något om samhällsförändring. Jag förstår klimatkrisen genom urfolk i Main, i Minnesota, genom maorierna i Nya Zeeland, samerna i Sverige, Zapatista i Mexico och Adivasis i Indien.

Jag har en tredelad strategi för samhällsförändring. Det är samma strategi som Gandhi föreslog. De här urfolken vet dock inget eller lite om Gandhi. De flesta har bara en ytlig kunskap om honom. Tredelad strategi uppstod ändå. Vi i Sverige och Västeuropa arbetar inte alls på det här sättet. Vi har mycket att lära.

Vi befinner oss i samhället idag i en fundamental kris, vilket dagligen framgår sv TV. Det går inte att justera med några enstaka åtgärder. Klimatnödläget är en del i detta. Vårt levnadssätt är inte förenligt med långsiktig överlevnad. Allt i våra samhällen ifrågasätts, och det är bråttom att göra något åt det.

Vi ser en ständigt ökad ojämlikhet i världen. Många har fått det bättre men ojämlikheten ökar ändå hela tiden. Även i Sverige ser vi ökade klyftor mellan dem som har och dem som inte har. Det märks när man reser runt i världen. Många människor upplever brist på människovärde och det är en ständig kamp för överlevnad. Vi organiserar samhällena och ekonomin så att ojämlikheten ökar. Det har lett till den auktoritära fascismens framväxt. Vi ser det i Brasilien (Bolsonaro) och i Indien med hindunationalisterna som berövar muslimer medborgarskap. USA är fortfarande en ekonomisk och militär stormakt, men har en pajas som president. Ryssland är auktoritärt. Vi ser den här utvecklingen också i Sveriges politik. SD kan bli största parti. Auktoritär politik är en del av krissymptomen.



Fundamentala förändringar måste ske.
Hur ska vi återupprätta en demokrati som ser till människors lika värde? Hur kan vi återskapa ett samhälle med andra värderingar än dagens?

Hur gör urfolken som har lyckats överleva trots förtryck och folkmordsprojekt runt om i världen, trots 100-tals års förtryck! I USA finns de nordamerikanska indianerna.

I. FREDLIGT MOTSTÅND
Första delen av den trefaldiga strategin är fredligt motstånd mot våldet som består av bl a exploaterande sexism, homofobi, kroppsmobbning, kolonialism, militarism och klassherravälde och föraktet för dem som inte har. Det är en ny sorts kolonialism och militarism.

Ett exempel är motståndet i Nord Dakota i Standing Rock (2016). Några unga unga indianer såg hur de höll på att förlora mark. En oljeledning projekterades att dras under Missourifloden och över deras begravningsplats. Ledningen hotade deras dricksvatten och bevattningen av omkringliggande fält. De äldre hade vant sig vid att kompromissa medan de yngre såg det som nödvändigt att göra motstånd. De samordnade sitt motstånd med andra indianer och utnyttjade internet.

Stora läger skapades. "Prayer for Action" - Handling i bön. Det var ett motstånd som kom från deras värden och gemenskap med Moder Jord. Man beskyddade vattnet som "Water Protectors". Vattnet är liv. Alla har behov av vatten, allt behöver vatten som är själva förutsättningen för liv. Detta blev kampens innehåll och universella räckvidd. De såg att det ytterst handlar om vilket samhälle vi vill ha. Tusentals aktivister, både urfolk och vi kolonisatörer, privilegierade, studenter, samer från Sverige kom.

Pensionerade soldater och veteraner kom. Det var en fantastiskt stark ceremoni. Veteranerna bad om förlåtelse för hur de agerat med förtrycket.

Aktivisterna ockuperade maskiner, stod i vattnet med oskyddade kroppar gentemot militariserad polis. Det fortsätter vara en kolonial exploatering av de amerikanska indianerna. Det vi läser om i historieböckerna pågår fortfarande. Här samlades motståndet och det förde samman grupper i nya ritualer där de upptäckte varandra, också olika urfolk. Indianfolk som förr splittrats av kolonialherrarnas manipulationer förenades i kampen. Vad är det för typ av nya relationer vi bygger för nya samhällen? Standing Rock visade på ett förhållningssätt som fortsätter att inspirera.

I Nya Zeeland har maorier under ett års tid ockuperat den mark som hotas av exploatering i Aukland. 3000 personer har deltagit i ickevåldsmotståndet genom att stoppa maskiner. De säger att stölden av deras land måste upphöra. Det finns avtal men gång på gång kränks deras rättigheter. Det finns forskare i USA som försöker hitta ett enda avtal med maorierna som inte brutits, men de har inte hittat något vad jag vet. Ett jätteteleskop ska byggas på urfolkets heliga berg. Denna gång har de under sex månader stängt vägen upp till berget.

Även här använder man sig av bönen för att beskydda Moder Jords natur. I naturen finns bröder och systrar. Platser har en speciell mening. Förhållningssättet är mer än bara fredligt. Urfolk begår ibland också handlingar som inte är berömvärda. Men dominant är deras agerande utan våld. Det är en kraft som inspirerar och det gäller inte endast urfolk.



Givetvis begicks i Standing Rock misstag, men jag hittar förhållningssätt bland dessa människor som inte låtit sig brytas ned. Detta är strategidel nummer I. Men allt hänger samman på ett integrerat sätt.



II. BYGGA DET NYA SAMHÄLLET
Jag tror att antingen fysiska eller kulturella förklaringar finns till att urfolk kunnat stå emot militariserade staters försök att utrota dem. De försöker hela tiden återskapa sin egen kultur. Äldre nordamerikanska indianer har vuxit upp isolerat eller avskilt utan att känna till sitt ursprung. De har kämpat och nu funnit ett språk så de kunnat hitta tillbaka. De försöker grunda byggandet av sina samhällen på de värden som är grundläggande för dem, återskapa möjlighet att i sin tradition kunna överleva på sina villkor, på ett sätt som fungerar här och nu.

Standing Rock hör till USAs fattigaste med extrem arbetslöshet, hög självmordsfrekvens, droger, kriminalitet och en ungdom som upplever hopplöshet. De bor i tält och lagar mat över eld. Elden är helig och måste brinna dygnet runt. Här tog de emot nya människor i aktioner och lärande. I det här området lyckades man skapa ett nytt samhälle man ville ha där man återuppfann gemenskaper.

Det är likadant i andra reservat såsom Vinonas i Minnesota, där 20 000 människor bor i reservatet. Där finns kooperativ för solfångare och olika typer av försörjning. De odlar hampa för smärtlindring och kläder. De har återupptäckt traditionen att använda vildris. De kämpar mot nya oljeledningar som ska dras genom deras område och är förberedda med husvagnar, jurtor, kanoter och klätterutrustning. De skapar kooperativ för nya ekologiska sätt att leva tillsammans.

På Nya Zeeland byggde maorierna byar mot engelska kolonialexploatörer. De återupplivas nu. I en by med 3 000 invånare skapas nya byggnader, bl a en kulturell aktivistskola för att förbereda sig för motstånd. Det handlar om maorisk gemenskap och skolan blir den största byggnaden.



Zapatisterna i Chiapas, Mexico, startade 1994 ett väpnat uppror. Mexikanska staten var på väg att utrota dem. De lade ned användningen av vapen och har sedan 1994 använt sig av ickevåldsmetoder. För några år sedan började de skapa ett nytt samhälle för autonomi från "Fire" till "Word", från vapen till ord. De skapar egna skolor, hälsovård och byar som styrs oberoende av den koloniala mexikanska staten. Man står rustad på ett helt annat sätt om man bygger upp ett samhälle som skapar sina egna inkomster, försörjning, skola, hälsovård. De får billigare sjukvård. Det mest grundläggande är i stort sett gratis. Det är en liten avgift för dem som valt att inte vara med i rörelsen. Zapatisterna får betala en mindre del. De bygger inte gränser, bevakar inget.

Det finns problem där, t ex mäns våld mot kvinnor, och det finns alkoholister men här är ambitionen att skapa ett nytt samhälle själva och göra rejält motstånd när det behövs.

Nu har jag berättat om strategi I. Motstånd och strategi Att bygga det nya samhället är strategi II, grundad på andra värderingar än de vi lever med. Nu kommer jag till strategi III.

III: KÄRLEK
Den nya humanistiska kärleken på ekologisk grund, Agape, som präglas av omsorg, kärlek och respekt för varandra.

Bakgrund: De förenar Che Guevara och Frantz Fanon med teori bakom guerillakrig och Gandhi, som betonar kärleken. Vi måste hela oss själva och våra relationer. Vi är trasiga i det våldssamhälle där vi vuxit upp i världens makrostrukturer. Staterna har byggts via krig och kamp. Vi är skadade av våld, sexism, militarism. Allt detta finns också hos oss. Detta måste avskrivas.

Kampen - hur?
Ny humanism. Vi måste hitta ett nytt sätt att vara tillsammans. Urfolk jag möter talar om detta på sitt eget sätt. De talar i termer av relation till varandra och till naturen, att vara bröder och systrar med fåglar och träd, Moder Jord och Fader Sol. Jag kan inte återge deras andlighet, det spiritualistiska nätverket.. Kanske kan man prata om energier. Vi är en integrerad del av vad som händer i ekosystemet och ska förhålla oss helt till detta.

Ett urfolk i Nordöstra USA, i Maine, har lyckats köpa tillbaka sin ursprungliga mark med stöd av universitetet. De skapar ett nytt jordbrukssamhälle. Där är en kvinnlig ledare som har en andlig orientering och en vision hon vill genomföra. Det var förra sommaren - på tredje året - som jag deltog. De vill skapa en 21 år lång ceremoni och träffas vart tredje år på olika platser i Nordamerika. De håller elden levande under fyra dagars ceremonier. Målet är att skapa helande av alla folken och nå ett heligt kontrakt om hur amerikaner och icke-amerikaner ska leva tillsammans. Ingen ska revanschera sig och ingen ska kastas ut.

Här talar vi om ett folk som nästan tappat sitt språk och sina traditioner. Ett urfolk kan inte slänga ut de vita bosättarna. Vad som måste göras är att berätta om vad som hänt och återskapa kultur, hela sår. Det kommer att krävas 21 år av ceremonier och berättelser till världen.

Urfolken välkomnar utomstående. Man registrerar sig inte för att få komma. Det finns inga avgifter eller kostnader. Mat till alla bygger på donationer. Vi som inte är urfolk är välkomna att lära. Urfolken leder. Berättelser är i centrum liksom eldceremonier som ger värde till relationer. I somras var vi 1 000 personer där. Man får inte dokumentera eller fotografera. Vi icke-urfolk får inte åter ta över. Genom att delta kan vi kanske göra något.



Det finns ceremonier för att hela relationen mellan könen: ett par hundra män på en sida, ett par hundra kvinnor på andra sidan och i mitten transpersoner, som kallades "transspiritual". Varje person berättar om sår av förtryck, våld och övergrepp som historien åsamkat dem. Smärtan delas. "Ni har äldre som kan vägleda. Vi har inte det. De har en osynlig plats. Jag är nu 40 år och äldst! Och jag vill nu vara en sådan vägledare." Det finns ritualer för att föra oss samman - ta oss vidare tillsammans.

Vad är då vår roll i detta? Vi är inbjudna av dem som nästan utrotats, t ex genom förlust av sitt språk, att ta del av deras nya väg. Vad är vår roll? Jag bär fortfarande den frågan med mig. Det krävs något av mig som är född med privilegier som jag aldrig har förtjänat medan andra inte ens förtjänar föras in i statistiken när de dör. Jag måste ta mitt ansvar. Hur gör vi det??

I Sverige finns alla ingredienser. Det finns grupper - andliga eller utifrån självhjälpslitteratur - som möter utmaningar och bygger nya samhällen. Jag ser dock inte hur de här tre delarna blir en helhet för förändring av vårt samhälle. Det finns ickevåldsgrupper, kooperativ, samhällen för andlig utveckling. Alla har sin egen väg och sitt eget liv, uppdelat utan gemenskap. Hur ska vi tackla det? Det lilla fröet får växa ut. Vi har också elden och en speciell relation till vattnet, det måste förena oss. Det är vår chans.

Jag tänker att vi inte kan renodla den ena aktionen från den andra. Man få jobba för andra men samtidigt med sig själv, ta hänsyn till vad som präglat mig. Ta del av det gamla samhällets våld. Det får inte bli en marknadsvara att köpa efter ekonomisk förmåga. Om vi inte kommer ifrån detta kan vi inte utvecklas. Vi behöver föra ihop de personliga delarna med politiken. Vad innebär det att göra motstånd politiskt, föra samman förhållningssättet och politiken? Hur kommer det att se ut? Hur lära av urfolken? Min fråga till mig själv blir: "Vad innebär det att kombinera de här tre delarna? Kan jag göra det i förhållande till Sverigedemokraterna eller Trumpanhängarna?

PAUS



Monica Vesterberg från Lidköping berättar om den internationella freds- och rättvisevandringen Jai Jagat:
Mahatma Gandhi föddes den 2 oktober 1869, d.v.s förra året för 150 år sedan. En global vandring har påbörjats i Indien med syfte att fattiga ska få behålla sin mark, hålla skolan igång m m. Rajagopal leder marschen. I andra länder ordnas motsvarande fredsvandringar med mål Genève, "Geneva Action Forum", den 25 september - 2 oktober 2020, där konferens och olika aktiviteter kommer att hållas.

Under vandringarna ordnas aktiviteter och ickevåld tränas. I Sverige börjar en grupp i Lidköping den 13 juni sin vandring mot Göteborg för att sedan fortsätta söderut. Till Göteborg beräknar vi nå den 18 eller 19 juni, dvs just till midsommar. I Lidköping har skolbarn involverats. Arrangörer är i Sverige BLLF, Bonded Labor Liberation Front, en organisation mot slaveri. I Sverige har vi t ex de papperslösa som inte har mänskliga rättigheter.
-------------------

SV: Hur kan vi lära från urfolken och hitta vår egen väg?
Publ:: Det handlar om yttre och inre fred.
SV: Vi blir aldrig färdiga med den inre freden utan den yttre. Vi behöver arbeta samtidigt med båda.
Publ.: Jag är humanist och tillhör inget speciellt politiskt parti. Jag undrar Hur kan man älska Sverigedemokraterna?
SV: Jag vet bara två saker: Det är nödvändigt att vi försöker och att vi försöker åstadkomma allt vi kan i det vi kan. Det är så bråttom att vi inte kan lita till snabba lösningar à la SD. Vilken typ av förändringar behövs VERKLIGEN?

De folk som mot alla odds överlevt och hittar vägar grundade på sina värderingar visar oss vägen. Vi, här, är omgivna av människor som tror att man kan fixa litet här och litet där. Vi står inför en fenomenal förändringsprocess. Om man gör något med kvalitet kan det spridas. Gör det som är verkligen genomtänkt och låt andra inspireras av det.

De urfolk jag har talat om, de agerar på ett sätt som berör människor även när de inte varit där. Det handlar om kvalitet. Vi behöver inte vara perfekta för det är inte särskilt inspirerande.



IH: Jag inspireras av det du säger och hoppas att verkliga förebilder kan spridas. Vi har byggstenar: skola, jobb, pensionärer. Vi kallar oss aktivister för att vi vill göra skillnad. Med fredligt motstånd kan vi bygga nytt och gör det av kärlek till våra medmänniskor. Vi gör så gott vi kan.

SV: Vår plikt är att göra så gott vi kan. Jag tror på inspirationens kraft. Jag berättar och så får lyssnarna hitta sina vägar. Vi är så upptagna av att bli så många. Jag talar för kvaliteten.

IH: Det låter litet exotiskt det du berättar.

SV: Jag kan förstå det. De här folken har fått kämpa för en process, upptäcka sin tillhörighet. De har fått hitta fram till den. De har blivit splittrade och växt upp i något och har samtidigt ett annat ursprung. Ändå är det inget speciellt med just de här människorna. Vi har också möjligheter.

Publ.: Det största problemet är att vi inte vet vilka vi är. Det som vi står inför är det största i mänsklighetens historia. Det finns en plan för mänskligheten. Vi ska förstå vilka vi är. Planeten är ett levande väsen. Förändrar vi oss inte nu har vi ingen framtid.

SV: Jag delar det du säger. Vi behöver vakna upp och ta tag i den tid vi lever i. Det andra du sa känner jag mig mer osäker inför. Jag delar inte din tro. I Indien sker en skrämmande fascistisk utveckling samtidigt som mycket fint händer, t ex Jai Jagat.

EF: Kvalitet sa du. Tänk de stora fredsmarscherna till Paris 1981, Minsk 1982 och Washington 1983. De började med att några satt och planerade i ett kök, kanske 5 eller 6 stycken. Nu står vi utanför Göksäter och talar med folk som Gretas gamlingar. Vi demonstrerar kl 12 på fredagar. Förr kom det flera. Nu är vi ganska ensamma. Vad är det som händer i kommunen?

Publ.: Det finns flera grupper. Vi behöver få kontakt med varandra.

SV: Det behövs kreativa idéer. Låt oss träffas i köken! Grupper kopplas samman. Internet används. Personliga relationer byggs. Vi som vill förändra måste träffa människor, bygga relationer, resa....



Publ.: Jag kommer gärna på köksmöte. Kanske kommer vi att vävas samman, få ihop de tre delarna. Ibland kan det hända något, när de olika delarna kommer samman och vi gör så gott vi kan.

SV: Visst kan det bli som du säger. Det som oroar mig är att vi behöver kopiera tankar utifrån om vilka delar som behövs.

Publ.: Den sokratiska dialogen tänker jag på, den som flyttar sitt fokus från bekymmer till det vi är bra på, styrkorna vi har.
MV: Det första som gäller är att lyssna.

UK: Vi jobbar alla i celler som kanske blir en enhet. Här på Orust lär Kommunstyrelsen ha beslutat att Orust ska vara klimat- och energineutralt till 2021 ???

KU Göteborg firar 400 år som stad 2021. Vi i fredsrörelsen jobbar på att göra oss och våra kunskaper och tankar kända för allmänheten, Vi deltar med aktiviteter både i år och nästa år. Det är viktigt att vi lyfter varandras arbete, samarbetar, bekräftar varandras jobb.

SV: Uthållighet är ni bra på här på Orust. Det behövs också.

Karin Utas Carlsson och Ola Friholt vid pennan









Upp

Aktuellt 2020

Aktuellt arrangemang:

ons 14 okt
Fredsforskaren Jan Öberg
Ledande forskare för konstruktiva alternativ till destruktivt resursslöseri och militär förstörelse av livsbetingelser.
PLANETÄRT NÖDLÄGE OCH MILITÄRA ILLUSIONER - Om behovet av en global etik för hållbar utveckling.
Välkommen till Kulturhuset i Henån
Onsdagen den 14 oktober kl 19


ons 30 sept
Professorn i humanekologi Gunilla Almered Olsson:
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA
Om hållbar matförsörjning och lokal delaktighet.
Föreläsaren har medverkat i flera FN- och EU-program för grundforskning och hållbar naturhushållning


Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com