Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet – för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Fredsrörelsen på Orust 35 år

Den 11 april 2018, Kulturhuset Kajutan, Henån



Ola Friholt inleder mötet med att berätta att föreningen Fredsrörelsen på Orust just haft årsmöte och att han blivit omvald till ordförande. Han presenterar också styrelsen.



Så inleds firandet med sång och musik av De soliga tanterna

Evert Taubes "HÄR ÄR HAVET" klingar vackert tvåstämmigt, följt av Lasse Berghagens "En enkel sång om frihet"

Hur det började för 35 år sedan
Annika Göthberg, en av grundarna till Fredsrörelsen på Orust berättar:



Det var en orolig tid i världen. Kalla Kriget. Upprustningar av kärnvapnen. USAs kärnvapenbestyckade missiler utplacerades i Västtyskland. Det var risk för kärnvapenkrig och väldigt många gick samman för att opponera sig mot rustningarna.

1983 hade vi vårt första möte på Orust. På hösten 1983 bildades Fredsrörelsen på Orust, en förening med stadgar. Ingen fred utan rättvisa. Fred byggs med fredliga medel, inte vapenmakt. Kulturen har stor betydelse för att skapa fred, samarbete och förståelse. Vi hade studiecirklar och vi bestämde oss för att spela teater med fredstema för att engagera så många som möjligt. Vi ville förmå de styrande tänka på ett fredligare sätt och vi ville ge inspiration och kunskaper för att människor skulle arbeta för fred.

Vårt teaterprojekt kom igång 1984. Sång och dans var viktigt. Vi byggde teatern utomhus på en stor, vacker plats med utsikt mot Gullholmen. Vi åkte runt och informerade om projektet. Artister var med oss i det. Mycket material spreds. Det var före datorernas tid och innebar mycket arbete med klippa och klistra.

Fredsspelet hade premiär den 26 juni 1985. Vi gav 10 föreställningar, den sista den 7 juli. Vädret var blandat, soligt men också kallare. Vi hade bidrag från Göteborgs- och Bohusläns landsting, Orust kommun och många fler. Regissör, producent och en journalist skrev manus tillsammans med oss. Vi var 300-400 personer som deltog i spelet och i alla studiecirklar. Vi hade tänkt oss att det skulle bli ett ekonomiskt överskott som skulle ge hjälp till människor i u-länderna men det blev ett underskott. Många tidningar skrev. Radio och TV gav program om spelet.











Föreläsningar och fredspris

Ola Friholt

Vi har anordnat massor av föreläsningar. Här i salen hänger på klädstrecket fullt av affischer. Det finns lika många till som vi hade kunnat hänga upp här. Föreläsningarna har varit en grundläggande verksamhet. Det är få som anstränger sig att hitta fakta. Vi ger mer och annat än vad man hittar i tidningarna. Det är ett uppdrag för folkbildning, och folkbildning ska vara gratis. Därför tar vi inte inträde.

Första lördagen i december de senaste fem åren har vi delat ut ett fredspris i enlighet med Nobels testamente till den som verkat för folkens förbrödrande, nedrustning eller anordnande av fredskongresser. Inte många av dem som fått Nobels fredspris i Norge passar in i de här kategorierna även om många gjort andra bra saker. Norge är ju med i NATO och har svårt att utse pristagare i enlighet med testamentet. (Fredrik Heffermehl har skrivit om detta.)

De tre första pristagarna här på Orust finns beskrivna i den lilla boken
EN FREDLIG VÄG TILL FRED med Fredsrörelsen på Orust som delas ut gratis här.

Sedan vi började med föreläsningarna i mitten eller slutet av -80-talet har vi blivit fler och fler. När Göran Greider talade hade vi 90 personer i publiken. Gudrun Schyman har talat för 120 och dagens föreläsare, Jan Hjärpe har också dragit folk så det varit fullsatt här.

Nu ger vi ordet till Tomas Magnusson, tidigare ordförande i Svenska freds- och Skiljedomsföreningen och president i Internationella Fredsbyrån, IPB. Han är nu aktiv i Göteborg i Fredsam, där ett tjugotal organisationer samarbetar.

Vad händer idag?

Tomas Magnusson



För 35 år sedan polisanmälde Svenska Freds Bofors för att ha smugglat vapen till Bahrein och Dubai. Bofors´ chefer fälldes. Idag exporteras fortfarande vapen till de här länderna. Trots en ny lag om vapenexport ser det inte ut att ha blivit någon förändring. Svenska flygledningstjänstemän i Förenade Arabemiraten har bidragit till krigshandlingarna i Jemen, som är utsatt för en oerhörd svältkatastrof.

En opinionsundersökning visar att en stark majoritet av svenskarna är emot att Sverige ska gå med i NATO. Ändå avslås motioner som syftar till att Sverige ska hålla sig utanför militäralliansen. 86% av svenska folket vill att Sverige ska skriva på FNs konvention om förbud mot kärnvapen. Regeringen, som i FN röstade för förbudet tillsammans med 121 andra stater, har inte signerat avtalet och fört det till riksdagen för ratificering, utan har tillsatt en utredning som ska vara klar efter valet. Det gäller konsekvenserna av ratificering. (Natochefen och USAs utrikesminister har varnat Sverige...)

För en fredsrörelse är 35 år ingen ålder. Det finns så mycket kvar att göra. ....



Därefter sjunger och spelar De soliga tanterna om fredsduvan: "Oh, den lilla vita duvan..." och återigen om havet: "Havet, vinden och stjärnorna"



Fredsrörelsens solidariska åtaganden i andra länder

Erni Friholt

Zitzerrepubliken. På väggen här ser ni delar av en utställning. På en av skärmarna kan ni läsa om Zitzerrepubliken (det kan man också göra på http://www.fredsrorelsen-pa-orust). Under kriget i det forna Jugoslavien hände det. Det var i det nordöstra hörnet av Serbien, i Vojvodina, i byn Tresnjevac. Tvåhundra män hade fått inkallelseorder. Det betydde att de skulle gå i krig mot sina vänner och tidigare landsmän som var kroater. Tre sjuksköterskor beslutade sig för att göra motstånd och gick till rektorn som var gandhian. Han organiserade en marsch genom byn till krigsmonumentet, där han vädjade om vapenvägran. De samlades sedan i pizzerian, som hette Zitzer. Det blev ett högkvarter för motståndet. För att undvika att hämtas nattetid övernattade männen där, kvinnorna gick hem och lagade mat. Ett fredsläger med många bybor organiserades i pizzerian och dess trädgård. Det blev en symbol för det organiserade motståndet och undan för undan öppnades konsulat i Tyskland, Österrike, i Budapest och New York ambassader för Zitzerrepubliken. Idén spreds från vän till vän med mun-mot öra metoden. Vi var i Österrike då vi fick höra talas om det.

År 1995 öppnade vi ett konsulat på Stocken. Zitzerrepubliken har inget territorium och inga gränser. Vi fick 200 medborgare här. Helt underbart. Kriget tog ju slut och det blev inte som de och vi hade hoppats, men idén med Zitzerrepubliken spreds ut i världen. Så kan en rörelse börja och bli stor. Zitzerrepubliken fyllde 25 år 2017. Fredsrörelsen på Orust har fått en jättefin utmärkelse med tack för hjälpen. Vi har kontakt. Vi skickar ännu pengar dit, och även till till fattigpensionärer i Serbien.

Vi i Fredsrörelsen på Orust har också stött två grupper i Indien, numera en, nämligen Jagriti Vihara i nordöstra Indien i delstaten Jarkhand. Det är mest urbefolkning som bor där. Vi stödjer skolor för kvinnor och flickor.

Dessförinnan stödde vi under många år en grupp i Madras, numera Chennai. Den gruppen har upphört. Vi vill vara solidariska på ett riktigt sätt. Förändring kan vi bara åstadkomma tillsammans och inte bara i Sverige, i världen också.



Fredsrörelsen på Orust, hur vi kan hålla den rullande ekonomiskt

Håkan Håkansson


Föreläsningsverksamhet kostar, resor kostar.

Här på Orust finns en gammal ICA-butik - Tavlebord nära Tegneby kyrka - som blivit en marknad för närproducerat. Där är det öppet för försäljning av närproducerat varje lördag kl. 10-14. Vi ansvarar för caféverksamheten där 4-5 gånger per termin, vår och höst. Vi erbjuder cafégästerna hembakat.



Ett antal personer bakar och andra står för arbetet i kaféet. Det här är också en kontaktpunkt där vi har möjlighet att prata med folk och dela ut skrifter.

I samband med föredragen på kulturhuset i Henån har vi alltid en uppskattad kaffepaus med hembakt och solidariskt kaffe/te. "Korgen" fylls med frivilliga bidrag till 'fikat'. Det är också en del av inkomsterna till föreningen.

Så har vi bidrag från Orust kommun och från studieförbundet Sensus. Det är mycket jobb bakom det här, jobb som inte syns.



Flyktingar och asylsökande

Britt-Marie Landin Normand


Vi har en intensiv verksamhet för flyktingar och asylsökande. Vi hade i kommunen en flyktingförläggning för familjer och ensamkommande flyktingbarn, och HVB-hem i Ellös.

Vi var några stycken som ville göra något, speciellt för de asylboende på Sjögården. De fick där inte undervisning i svenska eftersom de var asylsökande. Det ville vi hjälpa till med. Vi ville också bilda en akutgrupp för den händelse något skulle inträffa. Det hade då brunnit på asylboende vid Tjörnbron. Nu hände inget men vi startade en grupp för språkundervisning i svenska. Vi startade också ett odlingsprojekt där de asylsökande fick mark att odla för grönsaker, frukt och bär. Sedan skördade vi och kokade sylt och saft.

Kommunikationerna här på Orust är inte så bra så vi har också hjälpt till med transporter. Vi började med att köra folk till Näl-sjukhuset i Trollhättan. Vi har kört till läkare, till Migrationsverket, barnhälsovården, till BB och ambassader. En stor uppgift var att hjälpa de asylsökande att flytta från Sjögården. Det var till Vänersborg men också till andra platser. Vi har fortfarande kontakt med en del. En del bor kvar. Vi har bidragit till att ordna boende. Det har även hänt att vi hjälpt till med att hitta arbete.

Länsstyrelsen har ett projekt för att ordna olika aktiviteter, t ex en midsommarfest. Vi har bjudits till flyktingarnas fester. Den glädje vi möter är alldeles fantastisk trots allt de fått gå igenom. Vi har träffat några politiker och "Framtidsgruppen" i kommunen.

Vi flyktingstödjare träffas en gång per månad för att dela information om vad som händer och för att stötta varandra. Vi samarbetar med Agape som ordnar boende åt ensamkommande ungdomar som studerar på gymnasieskolan. Detta för att dessa inte ska behöva flytta när de har fyllt 18 år.

I måndags skulle en grupp ungdomar utvisas till Afghanistan. Vi hjälpte till med att författa en ansökan om uppehållstillstånd för att få gå ut gymnasieskolan. Det blev avslag direkt - i fredags- men överklagningstiden är 3 veckor, och under tiden får de inte utvisas. Detta kunde ske p g a att de har kontakter och vänner. Så får de advokathjälp. Några åkte frivilligt men det var väldigt många som ej kom med i utvisningen i måndags. Vi kan tillsammans stödja och hjälpa de här ungdomarna. Om ni har en säng hemma upplåt den till den som behöver den.

Hälsningar och gratulationer

Erni läser upp hälsningar, gratulationer och lyckönskningar med anledning av firandet av 35 årsjubiléet. Det är från FN-föreningen i Partille och från den religiösa gruppen Bahai. Celanders förlag har också skickat en hälsning: "Stort grattis för ert fantastiska och outtröttliga arbete för fred". Johan Galtung gratulerar med att påpeka att föreningen har lyft den svenska debatten till en högre nivå. "Små orter kan tänka stora tankar." Andra fredsforskare bland gratulanterna var Peter Wallensteen från Uppsala och Jan Öberg från Lund. Poeten Bengt Berg från Värmland skaldade och gamla vänner och medarbetare i fredsrörelsen har skickat sina hälsningar.

Fredssam i Göteborg gratulerar och lämnar över gåvor.



De soliga tanterna sjunger

"En sång om frihet: Du är det finaste jag vet...." av Björn Afzelius och inför kaffepausen: "Kaffe och bullar gör mig glad" av Tage Danielsson.

PAUS







Tid har nu kommit för gästföreläsaren Jan Hjärpe, prof. emeritus i islamologi. Hans manus får här ta plats oavkortat.

Fredsrörelse nedifrån - Om mänskliga rättigheter som krav på politik och politiker

Fredsrörelsen på Orust kan fira 35 år av verksamhet och se tillbaka på en lång serie av begivenheter som engagerat ett stort antal kulturpersonligheter och tänkare.

Låt oss nu dubblera antalet år att se tillbaka. Då får vi 70 år och kan fira men framför allt erinra oss tillkomsten av Förenta Nationernas allmänna (universal) förklaring om de mänskliga rättigheterna. FN-deklarationen med dess 30 artiklar.

Bakgrunden var erfarenheterna av 1900-talets gigantiska mänskliga katastrofer, världskrig, etniska rensningar och folkmord, religionsförföljelse, nationalismer och rasism, de många miljonerna döda, de många fysiskt och mentalt skadade.

Sambanden hade visat sig mellan kriget och våldet och de rasistiska, etnicistiska och kulturförstörande idévärldarna och förföljelserna av minoriteter som klassades som "främmande" element ("di fremmede" säger man i Danmark; det är en fast ingrediens i den danska etniskt-nationalistiska diskursen).

Mot alla dessa skiljande "identiteter" och grupptillhörigheter som människor tillskrev sig och andra kunde man 1948 sätta en enda identitet: Egenskapen att vara människa, överordnad all annan tillhörighet.

FN-deklarationens 30 artiklar och de rättigheter (och skyldigheter) som nämns där gäller enligt preambeln, inledningen, alla medlemmar av människosläktet oberoende av varje som helst bestämning, för alla lika. Dessa rättigheter karakteriseras i preambeln med ett viktigt ord: De är oförytterliga (inalienable). Vad betyder det? Oförytterliga betyder att de inte kan avskaffas eller förklaras ogiltiga. Varken en diktator eller ett parlament, varken ett fåtal makthavande eller en väldig majoritet kan avskaffa eller upphäva dem. Inte ens om majoriteten skulle vara bortåt 100 %.

Detta är viktigt och intressant. Det innebär att Deklarationen - som Sverige enligt sin grundlag av 1976 bekänner sig till - avvisar den rättspositivism som kännetecknat idén om lagstiftning i Sverige; föreställningen att en majoritet i riksdag, länsstyrelse eller kommunstyrelse kan lagstifta eller utfärda regler fritt; lagar eller förordningar som strider mot de mänskliga rättigheterna (så som de uttrycks i FN-deklarationen) är ogiltiga likafullt. Något som våra politiker i stor utsträckning inte verkar ha klart för sig. De ska alltså inte lydas. Här har begreppet "civil disobedience " relevans.

I det valår vi nu befinner oss ser vi hur partierna för fram idéer, förslag, program som skaver alltmer mot de mänskliga rättigheterna och som man avser att genomföra under åberopande av att det är "demokratiskt" och har majoritet bakom sig. Men det är skillnad mellan en demokrati (som respekterar minoriteternas rätt) och en "demokrati" som är majoritetsdiktatur (eller demokratur).

Vi har ju just nu ett nästan övertydligt exempel: Det gäller Ungern, där vi ser en majoritetsdiktatur som riktar sig mot medmänniskor vars mänskliga rättigheter man absolut vägrar erkänna.

Sådant behöver vi inte och kan inte acceptera. Individens och minoriteternas rättigheter skyddas - eller skulle skyddas - av Deklarationens artiklar och av det som uttryckts i senare konventioner.

Den 30:e och sista artikeln lyder:

"Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter." Detta är reciprocitetsprincipen (Gyllene Regeln alltså). Häri ligger en inskränkning som finns uttryckt i artikel 29:2: Utövandet av fri- och rättigheterna ska ske med respekt för andras fri- och rättigheter.

I preambeln, inledningen, framförs tesen att dessa oförytterliga (unalienable) rättigheter är grunden för frihet, rättvisa och fred i världen.

Skyddet för minoriteternas rätt även mot aldrig så stora majoriteters vilja har en poäng. Om de rättigheterna sätts i fråga så kommer fler och fler att drabbas, den ena gruppen efter den andra elimineras, förklaras vara utanför, "fremmede". Till sist drabbas majoriteten eftersom det den består av kan beskrivas som ett stort antal minoriteter.

Ni har väl hört talas om kanariefågeln i gruvan?

I kolgruvorna i England förr i världen var man medveten om risken att det kunde bildas dödlig gruvgas. Därför hade man med sig en kanariefågel i bur nere i gruvan. Om kanariefågeln plötsligt dog gällde det att snabbt ta sig därifrån - annars dog arbetarna själva. Minoriteterna i samhället, de som stämplas som "främmande", de är just kanariefågeln i gruvan. Vill den politiska ledningen och folk i gemen klämma åt dem är det en allvarlig varning: Det här kommer att sluta illa för alla, en varning för kommande strukturellt och aktuellt våld. Det gäller sådant som yttrandefrihet (inklusive böneutrop), trosfrihet, frihet från fruktan och nöd. Detta ska skyddas i lag, och skandal om så inte sker. Lagar som innebär att människan berövas dessa rättigheter är olagliga även om de grundas på formellt demokratiska beslut.

Preambeln stadgar också att mänskliga rättigheter ska ingå i undervisning och folkupplysning. Här brister det mycket i Sverige. De flesta vet inte innehållet i FN-deklarationens 30 artiklar. De borde läsas och begrundas också som en del i fredsarbetet. Brott mot dem bör påpekas, i synnerhet i den politiska debatt med många underligheter som vi ser under detta valår. Det gäller inte minst lokalpolitiken. Vi i Skåne har ju en del skräckexempel i kommunerna, som i det beryktade Staffanstorp, men även i Åstorp och Vellinge med flera.

Kanske borde man särskilt begrunda artiklarna 2 (om att rättigheterna gäller alla, utan åtskillnad), 7 (likheten inför lagen och med lika skydd i lag för alla), 13 (Rätten att fritt få välja sin vistelseort i en stat). Vi noterar i 14:1 att envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse. I artikel 18 finns stadgat tros-, åsikts- och religionsfrihet som även innefattar rätten till det offentliga rummet, understruket genom artikel 19 om åsikts- och yttrandefriheten genom "varje slags uttrycksmedel" (således även böneutrop).

I artikel 25 framhålls att "envar har rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård" osv.

Observera att detta gäller envar, alltså även flyktingar som inte fått uppehållstillstånd. Och i 25:2 påpekas att "Alla barn... skola åtnjuta samma sociala skydd".

Artikel 26: "Envar har rätt till undervisning". Det gäller alltså även ensamkommande barn och barn till föräldrar som inte har uppehållstillstånd.

Jag tror att det är en bra idé att försöka memorera de 30 artiklarnas innehåll och så kunna anföra dem när det behövs (och det gör det!) mot valårets flod av politiska utspel riktade mot dem som på ena eller andra sättet rubriceras som "de andra", "de främmande", de oönskade. De som ska "få signaler" att de är oönskade.

Fred förutsätter att människor och deras rättigheter respekteras, och FN-deklarationen ger oss ett verktyg att se och uttrycka vad det innebär. Det är angeläget särskilt idag då respekten för de mänskliga rättigheterna bytts ut mot etnicistiska, extremnationalistiska, rasistiska, religionsfientliga och minoritetsföraktande folkliga stämningar och aktioner som i sin tur utnyttjas av politiker här och på så många håll i världen, de som nu fiskar röster i grumliga vatten av det slaget.

Det finns ett ord som upprepas gång på gång i deklarationen: Envar. Rättigheterna gäller alla "utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt" (art. 2).

Pröva de olika partierna och partiledarna och deras utspel, i Sverige och i andra delar av världen, och se vem eller vilka som står upp till försvar för rättigheter och friheter för envar och vilka som inte gör det. Det är en prövosten som dessvärre visar väldigt nedslående resultat: Danmark, Polen, Ungern, Italien, Indien, USA. Och Sverige är inget undantag om än kanariefågeln kanske får leva ett tag till.

Jan Hjärpe

FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna på engelska

http://www.un.org/en/universal-declaration-human-rights/

på svenska:

https://www.unric.org/sv/maenskliga-raettigheter/25689

Det finns också länk från regeringens hemsida "Lättläst": De mänskliga rättigheterna - Lättläst

SAMTAL OCH FRÅGOR

Erni: På Strandgården, nära Sjögården, gjorde vi en studiecirkel där vi tillsammans med flyktingarna läste Den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter. Flyktingarnas ögon blev större och större: "Gäller det här också oss?"

Britt-Marie: De var förvånade att det också gällde i deras egna länder. Vi kunde visa vilket år olika länder hade ratificerat deklarationen. Vi gick också vidare till andra lagar

Erni: Diskussionen om tiggeriförbud. Har man hållhakar?

Jan Hj: Rätten till liv, hälsa, bostad och mat gäller. Om man inför förbud mot tiggeri måste man se till att människorna får det de behöver på annat sätt

Ola: Våra politiker hänvisar till regeringarnas ansvar i Rumänien och Bulgarien

Jan Hj: Skyldigheten och ansvaret gäller för alla som vistas i landet

Ola: Till hösten borde vi följa upp lagförslaget om tiggeriförbud

Jan Hj: Det finns ett stort material i Europakommissionen, men det är bättre att koncentrera sig på FN-deklarationen. Politiker säger att de bekänner sig till den, men gör de verkligen det?

Publ: Vad säger du om de omdiskuterade böneutropen?

Jan Hj: Religionen är privat men här finns i deklarationen rätt att i offentliga rummet utöva sin religion

Erni: Och om nu FN är försvagat?

Jan Hj: Detta finns nämnt i grundlagen, och den gäller även om FN skulle avskaffas

Oa: Det finns starkt stöd för FN i Generalförsamlingen

Jan Hj: Blanda inte ihop FNs medlemsstater med Deklarationen.

Ola: FN-stadgan är lika viktig. Den förbjuder anfallskrig.

Jan Hj (ironiskt): Därför är alla krig försvarskrig.



Text: Karin Utas Carlsson
Foto: Erni Friholt

Upp

Aktuellt 2018

Brev till Agenda om Syrien-inslaget 15/4 2018

Uttalande - Bygg broar - inte murar 11/4 2018

Verksamhetsberättelse 2017

Vårprogram 2018

Debattartikel - Konserver mot krig? 14/2 2018

Aktuellt arrangemang:

Vi inbjuder politikerna på Orust till ett samtal om angelägna frågor 3 maj kl 19


Aktuellt 2017

Höstprogram 2017


Firandet av Folkets Fredspris 2017
Uttalande - Förbud mot kärnvapen 2/12 2017
Insändare - Är Sverige fredligt? 18/7 2017
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017


Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com