Hem |
Aktuellt |
Artikelarkiv |
Länkar |
Zitzerrepubliken
|
![]() DILEMMA FÖR SIONNär bombplanseskadern och attackhelikoptrarna landat på sina baser i hjärtat av det heliga landet uppstår ett svårlöst problem. Flera regeringsmedlemmar och några betrodda från Knesset samlas till rådslag med vapengrenscheferna och två assisterande PR-designers. Vilka har utmärkt sig särskilt i striden? Några piloter bör vara med, dessutom några stridsvagnsskyttar och marksoldater ur främsta ledet. Men vilka? En lista görs upp över hjältebedrifter och risker som trotsats beslutsamt och djärvt. De som fällde rökgranater med vit fosfor i de sammansvurna förorterna. De som i skydd av röken beströk trottoarerna med kulkärvar från lågflygande helikoptrar. De som fällde hundrakilosbomberna över den lömska lågstadieskolan där rörelser i fönstren och smällande bänklock röjde försåtliga små. De som riktade stridsvagnsgranaterna mot de skrämmande slutna hyreshusen och mot Röda Halvmånens förrädiska sjukhus. De som utplånade den misstänkta kliniken för arabisk barnpsykiatri. De som beslutsamt och bredbent avvisade de inställsamma konvojerna med mat, mediciner, elverk och filtar. De som modigt sprängde det ännu ouppackade fältsjukhuset. De som satte det lömska FN-högkvarteret i brand. De som skickligt och vältränat sköt först med sina höghastighetsgevär när en rörelse märktes på marknadsplatsen med dess hotfulla grönsakskassar - skickligt maskerade kålhuvuden, förföriska granatäpplen, spetsiga morötter och dolska purjolökar, färgade gröna i ett genomskådat försök att verka fredliga. Ja, visst kan vi förstå dilemmat, med så många tappra män som utfört så många tappra bedrifter i kampen för att slutgiltigt bekräfta det gudomliga löftet om det förlovade landet till det utvalda egendomsfolket. Men de som samlats till detta möte får inte glömmas, inte befrias från äran att ha lett sina styrkor och verkställt beslut av den enda demokratins förtroendevalda. Oegennyttigt pekar de ut sina trogna lydiga vapendragare, som om de själva stod utanför bedrifterna. Den vackraste sidan av demokratin: att trofast verka diskret och obemärkt. Vi förordar en generös attityd och en guldmedalj till var och en av alla dessa hjältar. Stocken den 15 januari 2009 Ola Friholt Hem Upp |