|
Hem |
Aktuellt |
Artikelarkiv |
Länkar |
Zitzerrepubliken
|
 Historikern Inger Hammar har studerat hur unilonsuplösningen för snart 100 år sedan påverkade kvinnorna i Sverige och Norge. Mycket innehållsrikt, tycker författarinnan Ingegerd JohanssonBrödrafolkens gräl - systerskapets krisInger HammarFör freden och rösträtten. Kvinnorna och den svensk-norska unionens sista dagar. Nordic Academic Press Författaren Inger Hammar är filosofie doktor i historia och disputerade 1999 med en avhandling om emancipation och religion. I För freden och rösträtten leder hon läsaren på en spännande debattresa, där utdrag ur såväl tidningsartiklar som personliga brev och talmanus berättar om den dramatiska tiden för unionens upplösning. Många av personerna som kommer till tals är kända, såsom Ellen Key, Kata Dahlström och Selma Lagerlöf, medan andra stiger fram som nya och oväntade bekantskaper. Intressant är att se hur nära och starka band som fanns mellan kultureliten inom unionen, hur släktskap och giftermål påverkande människornas ställningstaganden och inte minst hur starka och upprörda känslor som unionsdiskussionen uppväckte. Det är också fascinerande att se hur höger- vänsterskalan påverkar ställningstagandet och hur klasstillhörigheten ofta fäller avgörandet för var man har sina sympatier. Den gemensamma kampen får kvinnlig rösträtt fick alltså stå tillbaka för ställningstagandet för eller emot unionen. Debattklimatet var stundtals oerhört hätskt och många retoriska övertramp gjordes i debattens hetta. Den som inte är med oss är emot oss - polemiken känns igen. Likaså sammanblandningen av person och sak i debatten, som till exempel när Ellen Keys åsikter i unionsfrågan nedvärderas, på grund av hennes ställningstagande i frågor som rörde familjepolitik och moral. De många citaten ger en bra bild av debattemperaturen, samtidigt som de förmedlar en intressant tidsbild. Som exempelvis när författarinnan Frida Stéenhoff kritiserar en broschyr som pläderar för hårda tag mot Norge: "De svenskar som vilja krig mot Norge höra till det europeiska afskummet, samma drägg som eröfrar koloniemma och pinar infödingar ----slafågare ". Eller när signaturen "L.S-g" i veckotidningen Idun uppmanar kvinnor att avhålla sig från storpolitik och ägna sig åt det de begriper: "Freden vinner nog aldrig ett litet land genom att låta vapnen rosta, fästen förfalla, utan snarare då, om vi under fredens dagar göra oss dugande för ofredens tid." I det avslutande kapitlet med titeln Ett dolt perspektiv -avslutande reflexioner funderar Hammar över varför så lite uppmärksamhet ägnats åt unionsupplösningen i historisk forskning. Berodde det månne på att ledande kretsar i Sverige såg unionsupplösningen som en nederlagshistoria? Eller gör den enögda historieforskningen att kvinnokollektivets roll i sammanhanget försvunnit? Mäns gräl har alltid exponerats i historieskrivningen, säger Hammar, under beteckningen krig. De sammankopplas med heder och ära, medan kvinnors gräl saknar denna aura, därför doldes de konflikter som uppstod i kvinnorörelsen på grund av unionskrisen, där de norska kvinnorna stod enade bakom kravet på ett fritt Norge, medan de svenska kvinnorna var djupt splittrade. Med exempel tagna från framförallt Värmland speglar Hammar också hur olika unionsfrågan uppfattades i gränstrakterna och i huvudstaden. Det här är en läsvärd bok som innehåller mycket mer än vad titeln utlovar! Ingegerd Johansson Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |